För 30 år sedan, 1993, tog jag fram uppgifter om Sveriges sjukvård. Av sakkunniga fick jag svaret att det skett ”unikt stora besparingar ... under de senaste åren”. Detta kunde illustreras av sjukvårdens andel av BNP. ”den har sjunkit på ett unikt sätt från 9,5–8,5 ... Om man dessutom beaktar att sjukhemmen i andra OECD-länder inte räknas i statistiken till sjukvården skulle vi vid en jämförelsesiffra hamna på knappt 8 procent av BNP (cirka 7,5 procent)”.
Vad visar statistiken i dag? Läget för sjukvården är ju akut. Hur har det blivit så här? Vad kan göras?
Liknande frågor kan ställas om skolan, polisen, kriminalvården och domstolarna, om infrastrukturen och så vidare.
Samtidigt gör bankerna helt enorma vinster. Antalet miljardärer ökar uppseendeväckande snabbt i vårt land, snabbast i Europa. Frågan är, om skattesänkningar är den optimala lösningen i nuvarande läge.
Skulle våra halländska riksdagsledamöter på lämpligt sätt kunna delge oss väljare, hur de ser på ovanstående frågor?
Åke Sintring
Laholm