Under alla hjärtans dag kommer många av oss att visa särskild uppskattning till någon man håller kär. Men det ger också tillfälle att visa omtanke för någon ensam. Precis som alla högtider är alla hjärtans dag för många ofrivilligt ensamma en smärtsam påminnelse om den livssituation de tvingas leva i.
Den ofrivillig ensamhet tär hårt på både den psykiska och fysiska hälsan. Forskning visar att det kan vara lika skadligt som rökning. Ett liv i ofrivillig ensamhet och isolering kan leda till långvarig nedstämdhet som i sin tur ofta resulterar i allvarliga sjukdomar. Denna sort av ensamheten är också en av förklaringarna till att så många som fyra svenskar om dagen väljer att avsluta sina liv.
Vi kristdemokrater har länge belyst frågan och hävdar bestämt att den utbredda ofrivilliga ensamheten bör betraktas som ett större samhällsproblem snarare än ett individuellt problem. I och med att vi tillhör den nya regeringen gör att vi kristdemokrater kan prioritera denna allvarliga fråga.
Under de tre kommande åren så läggs trehundra miljoner kronor årligen att på en gemenskapssatsning. Ungefär hälften av dessa är riktade bidrag till kommuner och regioner för att öka gemenskapen bland äldre, förebygga ofrivillig ensamhet och stärka det psykiska måendet. Även strategi skall tas fram för arbetet kring ofrivillig ensamhet och isolering i flera samhällsgrupper.
Vårt civilsamhälle gör mycket av detta jobb. Det är i idrottsföreningar, trossamfund, etcetera som miljoner svenskar finner gemenskap. Det är därför vi i denna nya regering skjuter till 75 miljoner kronor under kommande tre år till civilsamhället för att bryta den ofrivilliga ensamheten.
Trots alla satsningar är det dock i grunden de små sakerna som ett samtal till den äldre släktingen eller en kopp kaffe med grannen, som gör störst skillnad för den enskilde och jag vill uppmana till extra omtanke och en utsträckt hand till någon du vet är ensam.
Jörgen Nilsson (KD), gruppledare, Laholm