Storgatan – vad hände med säkerheten?

Efter det terrordåd som skedde på Drottninggatan i Stockholm i april 2017, aktualiserades frågan om säkerheten i den offentliga miljön. Ganska snart efter denna händelse sattes det upp ”betonglejon” för att förhindra att det skulle hända igen.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren.

ANNONS
|

Under våren 2018 skrev jag två insändare med frågor om hur Halmstads kommun tänker och planerar för säkerheten på Storgatan. I svaret från gatuchefen, räddningschefen och säkerhetsstrategen som var infört i HP den 2 maj konstaterades att ”säkerheten är viktig och många aspekter måste vägas in i de riskbedömningar som görs när vi bygger och utvecklar staden”.

I samma svar angavs att kommunen inväntade en utredning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skulle ta fram i samverkan med Polisen. Den skulle ge vägledning till alla kommuner när det gäller just tryggheten i den offentliga miljön.

Resultatet finns presenterat i en publikation på 71 sidor – ”Säkerhet i offentlig miljö”. Det är en vägledning för skydd mot antagonistiska hot och terrorism.

ANNONS

Den 20 februari 2019 hade HP en artikel med rubriken ”Terrorhinder ska sättas upp på gågator i Halmstad”. Där angavs att det skulle sättas upp hinder på ett flertal gågator men att det inte var klarlagt vilken typ av hinder som sätts upp på vilka platser. Däremot fanns förhoppningen att vissa hinder skulle finnas på plats i centrum till sommaren, det vill säga sommaren 2019.

Då det har gått mer än ett år, infinner sig frågan när fasta, halvfasta eller rörliga hinder är på plats på gatorna i Halmstads centrum.

Vilket svar ger gatuchefen, räddningschefen och säkerhetsstrategen denna gång?

Knallhatt

Svar direkt

Detta är, som tidigare beskrivits, en komplex fråga och den analys som har genomförts av Halmstads kommun avseende gågatorna visar att det är väldigt svårt att hitta lämpliga platser att sätta fasta hinder på.

Tillgängligheten till fastigheterna måste vara god och det är många som bara kan nås från gågatorna. Fasta hinder som ska hindra ett eventuellt terrordåd hindrar även leveransfordon, sophämtning med flera som kan tvingas backa långa sträckor vilket innebär en väsentlig risk för oskyddade trafikanter i vår vardag. Det begränsar även framkomligheten för räddnings- och renhållningsfordon.

Ska man gå vidare med rörliga hinder i form av till exempel höj- och sänkbara pollare som finns på vissa platser är det en betydligt större fråga som kräver extra pengar. I nuläget finns det inget uppdrag för att genomföra detta.

ANNONS

Ulf Holm, chef Infrastruktur

Tina Nordlund, stf. Räddningschef

Therese Wallgren, Trygghetsstrateg

ANNONS