Slutreplik. Apropå insändaren ”Att be, fasta och hjälpa sina medmänniskor är exempel på det sharia lär”, 1/6.
Musab Rashid vill ge en positivare bild av islam än den jag ger i min insändare 11/5. Det är inte så märkligt att medlemmar i politiska partier, religioner och sekter önskar framställa det egna sammanhanget i en så god dager som möjligt.
Musab Rashid använder texterna i islams urkunder för detta. Det har visserligen en relevans, men vid en utvärdering av en ideologi är det relevant att även se på utfallet: Hur blir livet i ett islamdominerat land? Om Musab Rashids bild är tillförlitlig borde vi förvänta oss migrationsströmmar till de islamdominerade länderna. Det vi ser är motsatsen, innevånarna där lämnar sina länder i stora skaror.
Min kritik av islam begränsar sig till dess politiska aspekt. Jag ser att islam ger problem inom demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet, könsjämlikhet och även i fråga om rasismen.
Musab Rashid hävdar att islam förespråkar religionsfrihet, och citerar sura 2:256. Javisst, men varför är det då dödsstraff i 13 av världens islamdominerade länder för den som väljer att lämna islam?
Musab Rashid hävdar att islam lyfter fram kvinnan, bland annat fick hon arvsrätt. Han nämner dock inte att hon ärver häften så mycket som sin bror. Det må vara att det var ännu sämre före Muhammeds tid, men varför håller man fast vid en ”halv lösning” av arvsfrågan? Det finns vissa islamiska skolor där kvinnan tillåts skilsmässa endast om mannen godkänner det. Och föreskriften att mannen, som kvinnans förmyndare, har rätt att även fysiskt tillrättavisa sin kvinna om hon inte lyder, det är riktigt svårsmält för den som vuxit upp i västerlandet.
Finns det en inbyggd religiös rasism inom islam? Koranen är eftertrycklig i att dela upp människor i rättrogna och otrogna, och de förra ges genomgående ett högre värde. Dessutom finns den specifika rasismen riktad mot judar.
Nej, jag vill inte bo i ett islamdominerat land, där yttrandefriheten är kringskuren av hädelselagar. Och jag vill inte att sharia med dess stagnation ska genomsyra lagstiftningen i vårt land. Jag har inget emot religiös individuell fromhet, men en religion som samtidigt är en politisk programförklaring, då reser jag invändningar på de områden som oroar mig. Och jag anser att vi alla som vill stå upp för de demokratiska värdena har ett ansvar att så göra.
Bengt Sareld