Insändarrepliken diskuterar energislag i Sverige.
Insändarrepliken diskuterar energislag i Sverige.

Nu ser vi vad det kostar att lägga ner kärnreaktorer

Än så länge har vi inte system som kan förse oss med den elkraft som behövs för att elen i elsystemet skall vara stabilt.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren.

ANNONS
|

Mattias Karlsson försöker bevisa för läsarna att vindkraft är ett modernt energislag (holländarna satte upp möllor på 1700-talet), medan kärnkraften är föråldrad. Han försöker få oss att tro att den icke planerbara vindkraften är något vi skall lita på och som skickar in el precis när den behövs och i den mängd som behövs. El måste användas med en gång det produceras, punkt, slut.

Sedan finns det även krav att elen i elsystemet skall vara stabilt. Frekvensen i elnätet måste ligga mellan 49,9 Hz och 50,1 Hz, allra helst på 50,0 Hz vilket kärnkraften eller vattenkraften ser till att den gör (se Unipers hemsida).

ANNONS

Än så länge har vi inte system som kan förse oss med den elkraft som gör det, om vi inte har tillräckligt med elkraft från kärnkraft eller vattenkraft. Vad vi tror om framtiden, vet vi inget om.

En annan ”tänkare” menade att genom handel kunde vi alltid få den elen som vi vill ha. Bara vi betalade bra. Och nu ser vi vad det kostar att lägga ner kärnreaktorer, både i Sverige och i Tyskland. Och vilken ”rävsax ” vi sitter igenom att behöva förlita oss på Putins gas samt el från oljekraftverk och kolkraftverk på kontinenten.

Jag tycker att Karlsson är populistisk, liksom förra regeringen som inte brydde sig om vi hade el som ersatte de nedlagda kärnkraftverken med mera. Vem minns inte ”vi har aldrig exporterat så här mycket el som vi gör nu”, när frågan om elkraftsystemet kom upp på agendan.

S tog aldrig ansvar för Sveriges elsystem utan var bara intresserad av regeringsmakten.

Se för övrigt ledaren i Expressen 4/12 2022 av Anna Dahlberg.

Bengt Åke Salsgård, Falkenberg

Svar direkt:

Det kostar väldigt mycket att både driva och bygga ny kärnkraft, och det blir inte billigare med tiden. För förnyelsebar energiproduktion, som till exempel sol- och vindkraft, är utvecklingen den omvända, det vill säga att kostnaderna för att bygga nya solparker och vindkraftverk blir allt lägre. Vad vi också vet om framtiden är att allt pekar mot att vi behöver en kraftigt utbyggd elproduktion för att klara klimatomställningen att fasa ut de fossila energikällorna.

ANNONS

Närmast till hands ligger sol- och vindenergi. Ökningen av den förnyelsebara energin ställer också högre krav på elsystemet att vara stabilt över tid. Enligt Filip Johnsson, professor i elsystem vid Chalmers, går detta att lösa med befintlig basenergi och nya tekniker som till exempel vätgaslagring. Detta framtida elsystem blir inte detsamma som i dag, men däremot ett smartare elsystem som klarar av att husera mer förnyelsebar energi och samtidigt vara stabilt.

Mattias Karlsson

politisk redaktör

ANNONS