Replik. Apropå Svar direkt av Mattias Karlsson till insändaren ”Vi måste sluta bygga på åkermark för barnens skull”, 30/3.
Tyvärr är det felaktiga uppgifter om hur mycket åkermark som har bebyggts i Halmstads kommun i svaret som HP:s politiska redaktör Mattias Karlsson ger till Torbjörn Johanssons (C) insändare ”Vi måste sluta bygga på åkermark för barnens skull” (HP 30 mars). Mattias Karlsson skriver (citat): ”Det handlar om maximalt 3 procent av Halmstads åkermark som tas i anspråk de kommande 30 åren vilket ska jämföras med att 4 procent av åkermarken har bebyggts det senaste decenniet”.
Med exploatering av jordbruksmark menas att bygga på marken vilket är en permanent förändring så att marken inte kan användas för livsmedelsproduktion igen. De främsta orsakerna till exploatering är byggande av bostäder, industrilokaler av olika slag, och infrastruktur. Officiella data för exploatering av jordbruksmark i Halmstad visar att under tioårsperioden 2011–2020 exploaterades 74 hektar jordbruksmark i kommunen (Källa: Jordbruksverkets rapporter ”SJV Rapport 2017:3” samt ”SJV Rapport 2021:8”, Exploatering av jordbruksmark).
Det är dessa uppgifter om markanvändning som ska jämföras med den nya översiktsplanen vilken tar höjd för att bygga på 860 hektar jordbruksmark i Halmstad till 2050. Detta motsvarar cirka 285 hektar per tioårsperiod i medeltal och är en mycket stor exploatering, både i jämförelse med tidigare utveckling i Halmstad och med andra kommuner i landet.
Skördeförluster på grund av klimatförändringarna pekas ut som en mycket stor risk för Europa i Klimatpanelens senaste rapport. Kriget i Ukraina medför kraftiga störningar på de globala råvaru- och livsmedelsmarknaderna med stigande matpriser. Klimat- och konfliktkriserna innebär att vi står inför stora samhällsutmaningar, inte minst för matförsörjningen. Det är en gåta för mig att HP:s politiska redaktör tar så lätt på kommunens planer vilka kan leda till en kraftig exploatering av jordbruksmark.
Christel Cederberg (C), miljö-och jordbruksforskare, Harplinge
Svar:
Uppgifterna om procentsatserna kommer från Halmstads kommun. Vid förnyad kontakt med kommunen får jag följande svar:
”Dessa siffror kommer från ’Strategisk konsekvensbedömning med mkb’ (miljökonsekvensbeskrivning) som tillhör översiktsplanen. Denna är framtagen av WSP. De 4 procent som tagits i anspråk 2009–2019 är enligt rapporten hämtade från Jordbruksverkets statistik. De 3 procent som bedöms tas i anspråk enligt konsekvensbedömningen baseras på GIS-analyser som WSP har gjort av planförslaget. Skillnader från samrådet till granskning har kompletterats av Halmstads kommun men skillnaderna är marginella och påverkar inte procentsatsen.”
Mattias Karlsson
politisk redaktör