”Kommer det att vara möjligt att klara av en omställning till ett hållbart, fossilfritt samhälle inom ekosystemens gränser med bibehållen välfärd?”
”Kommer det att vara möjligt att klara av en omställning till ett hållbart, fossilfritt samhälle inom ekosystemens gränser med bibehållen välfärd?” Bild: Fredrik Sandberg/TT

Vi har råd att ställa om till ett hållbart samhälle

Frågan om vi har råd är ju egentligen felställd, vi bör i stället fråga oss om vi har råd att inte ställa om nu. Det måste gå, vad som än krävs. Det skriver fyra debattörer aktiva i Klimatnätverket södra Halland.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
|

Allt är kanske inte så hopplöst som man ibland kan tro när man läser om klimatkrisen?

När man talar om kostnaderna för omställning till ett fossilfritt samhälle sägs det ofta att det kommer att bli dyrt, men tyvärr ännu dyrare ju längre man väntar med åtgärder.

Men, hur kännbara blir dessa kostnader för dig och mig? Kommer det att vara möjligt att klara av en omställning till ett hållbart, fossilfritt samhälle inom ekosystemens gränser med bibehållen välfärd? Utan nedskärningar, skattehöjningar och andra höjda avgifter?

För att få lite perspektiv kan man jämföra kostnaderna för klimatkrisen med kostnaderna för den andra stora krisen som världen just nu hanterar, covid-19 pandemin.

ANNONS

Statens kostnader för åtgärder under pandemin 2020–2021 beräknas enligt regeringskansliet till 1 400 miljarder kronor, 400 miljarder i direkta stödåtgärder och 1 000 miljarder i lån och garantier.

Enligt tankesmedjan Global utmanings rapport om kostnader för omställning i Sverige så behöver vi satsa mellan 100–450 miljarder årligen för att sänka koldioxidhalten med 16 procent årligen och ligga i linje med Parisavtalet.

Björn Wiman i DN refererade i sin krönika 21 november i år till en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science. Forskarna skrev i den artikeln att de årliga energiinvesteringar som skulle behövas för att nå 1,5-gradersmålet bara var 10 procent av de globala stimulanspaketen under pandemin. För en tiondel av pengarna som använts för att skydda ekonomin under pandemin skulle världen kunna vända klimatkrisen!

Forskningsinstitutet ”Our world in data” vid Oxfords universitet skriver i en annan rapport att om vi mycket bestämt utnyttjar och följer upp alla de möjligheter som finns just nu för att sänka koldioxidhalten så skulle den totala globala ekonomiska kostnaden vara 200–350 miljarder euro per år till 2030. Denna summa är 1 procent av den beräknade totala, globala BNP 2030.

Man kan räkna på olika sätt men visst verkar det ekonomiskt möjligt att ställa om. Frågan om vi har råd är ju egentligen felställd, vi bör i stället fråga oss om vi har råd att inte ställa om nu. Det måste gå, vad som än krävs.

ANNONS

För hur man än räknar så är den här planeten vårt enda hem.

Ingrid Bergelin

Anne-Marie Bruno

Isabelle Clarén

Bo Hansson

aktiva i Klimatnätverket södra Halland

ANNONS