Putins krig i Ukraina har med önskvärd tydlighet visat att Sverige och Europa måste bli mer självständigt i förhållande till rysk gas och olja. Tyvärr har utvecklingen varit den rakt motsatta under senare år och framför allt har ett starkt beroende byggts upp till den ryska naturgasen.
Nyligen lade EU-kommissionen fram förslag på en ny taxonomi som i sann orwellsk anda döpte om den fossila ryska naturgasen till ”hållbar” i syfte att motivera en fortsatt import. I dag borde smaken vara lite fadd hos de partier som hejade på den här förändringen. När parlamentet ska behandla förslaget får man hoppas att de tagit sitt förnuft till fånga och röstar nej.
Även om vi inte är särskilt beroende av Putins gas i Sverige så är vi påverkade eftersom vi är en del av den europeiska elmarknaden. Omvänt så kan man säga att varje ny kilowattimme som vi producerar i Sverige gör livet svårare för Putin. Därför finns det också anledning att ta ansvar och bygga ut den svenska elproduktion.
Det absolut snabbaste, enklaste och effektivaste sättet att bygga ut svensk elproduktion är med vindkraft, framför allt havsbaserad. Utanför Hallandskusten pågår arbete kring flera olika projekt, varav flera innebär eltillskott motsvarande någon av de nedlagda Ringhalsreaktorerna. Det är alltså inga småskaliga tillskott vi talar om. Redan i dag står vindkraften för 17 procent av den svenska elproduktionen, men potentialen är flera gånger större.
Vindkraft ska byggas där det är lämpligt, men ska vi klara av att fördubbla den svenska elproduktionen till 2040 och bidra till att göra Europa oberoende av Putins gas så behöver vi ta tillvara på de möjligheter som finns. Tyvärr har en del partier slentrianmässigt börjat säga nej till all form av vindkraftsutbyggnad, vilket effektivt bidrar till minskade möjligheter att ställa om fordonsflottan och samtidigt hindrar nyetablering av elintensiva företag. Så kan vi inte ha det!
Svaret från dessa partier brukar vara att vi ska bygga ny kärnkraft istället. Det är inget som vi motsätter oss ifrån Centerpartiet sida och möjligheten finns redan i lagstiftningen. Problemet är bara att intresset hittills varit väldigt svalt och att processen för ny kärnkraft är lång och omständlig. För att inte tala om projektering och byggnation. Den nya kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 i Finland förskräcker! Bygget startade 2005 och först i år är det möjligt att ta reaktorn i kommersiell drift.
Förnybar el från sol, vind och vatten efterfrågas av stora delar av näringslivet som vill stärka företagens hållbarhetsprofil. Samtidigt finns det gott om riskvilligt kapital hos investerare som är beredda att lägga sina pengar på hållbar energiproduktion, framför allt i form av vindkraft. Tiden från idé till färdigt projekt är dessutom relativt snabb. Vi har helt enkelt inte tid att vänta på nyinvesteringar i svensk kärnkraft när behovet av mer el finns här och nu.
Det är ingen tvekan om att Europa måste göra sig oberoende av rysk naturgas och att Sverige kan ha en viktig del i detta. Varje nytt vindkraftverk vi bygger bidrar till en hållbar utveckling av samhället, samtidigt som det gör livet svårare för Putin.
Christofer Bergenblock (C)
riksdagskandidat, Halland
Victor Rundqvist (C)
kommunrådskandidat, Halmstad
Ove Bengtsson (C)
kommunrådskandidat, Laholm