Det är något av ödets ironi att Ulf Kristersson, en av den svenska försvarsviljans största dödgrävare, plötsligt har kommit på att det kan bli krig i Sverige. Rätt många andra vuxna människor i vårt land har varit medvetna om detta sedan länge. Därför har vi med stor oro följt den moderata politik som allt sedan 1990-talet har syftat till att avrusta de olika delarna av försvaret och – inte minst – urholka den kollektiva försvarsvilja som tidigare var så stark.
Kristerssons moderater satsade efter Berlinmurens fall på att kapitalism och nyliberalism skulle frälsa världen och skapa fred och demokrati. Alla spärrar och försiktighetsåtgärder kastades överbord för möjligheterna av att göra affärer med ryska oligarker eller det kommunistiska Kinas storföretag.
Hela tiden fick vi höra att detta var den enda vägen och att man med kapitalism och marknadsekonomi skulle demokratisera såväl Ryssland som Kina – och på så sätt skapa fred. Detsamma gällde också nationellt och på EU-nivå: alla regler, gränser och kontroller skulle bort. Varningar om att den organiserade brottsligheten skulle flytta fram sina positioner viftades bort av företrädare för denna ideologi. Det var fri invandring, fria varu- och kapitalflöden kombinerat med nedprioriteringar av tull, polis, bostadsbyggande och integrationsskapande åtgärder.
Att det sedan inte fungerade blev relativt snabbt uppenbart, men i stället för att presentera ett alternativ upprepade man bara samma mantra ännu högre. Och när det nu på 2020-talet har blivit omöjligt att bortförklara att Moderaternas och den nyliberala högerns storslagna experiment har misslyckats skiftar man plötsligt fokus.
Först försöker man övertyga oss om att vi som kunder i Sverige ska teckna en försäkring i Nato så att vi i stort kan fortsätta som vanligt medan USA sköter beskyddet. Sedan skyller man ifrån sig. Det är inte vårt fel att det kan bli krig. Det är Putins fel! Det är inte vårt fel att Sverige är så dåligt rustat. Det är vanligt folk som inte är förberedda och invandrarna som inte ställer upp för att försvara Sverige.
Men Putin hade ju inte varit något utan de ryska oligarker som den nyliberala politiken har varit med och skapat och understött. Och varför skulle vanligt folk verkligen tagit hand om försvaret medan Moderaterna använde pengarna till skattesänkningar och rot-avdrag? Och var finns den empiriska undersökning som säger att invandrare skulle vara mindre intresserade av att försvara Sverige och den svenska demokratin?
Visst har andra partier också del i detta gigantiska misslyckande, men det är Moderaterna som gått i täten för den nyliberalt formade politik som på alla plan avrustat, segregerat och polariserat vårt land.
I ett Sverige där man tidigare betonade att människor är ganska lika varandra har det sedan 1990-talet hela tiden talats om vår olikhet. I ett land där man tidigare var medborgare är man nu kund eller säljare – och i ett land där det tidigare var arbete och utbildning som premierades är det nu ägande spekulation och kontakter som är avgörande.
I detta Tidösamhälle tänker i alla fall inte jag rusta mig för krig när Moderaterna nu väljer skattesänkningar, en nonchalant klimatpolitik, enorma extrakostnader för ett dysfunktionellt marknadsskolesystem, en haltande kriminalpolitik och en sanslös utdelning av bidragsmiljarder till välbeställda människors köksrenoveringar och städhjälp.
Anders Nilsson
Tankesmedjan Kompassen