I gymnasieskolan har elever enligt skollagen rätt att genomgå en prövning för betyg i kurser där eleven antingen inte har fått betyg eller har fått betyget F. Det här missbrukas på fristående, vinstdrivande skolor. Elever får betyg fastän de inte har kunskaper, och ordinarie lärares bedömning sätts ur spel, vilket undergräver lärares auktoritet och funktion samt uppmuntrar eleverna att inte anstränga sig under ordinarie kurs. För att förhindra att systemet missbrukas och för att stoppa felaktiga betyg bör möjligheterna för skolenheterna att själva genomföra prövningar begränsas.
Senast kunde man läsa om hur skolkoncernen Watma Educations, i sina gymnasieskolor Fria Läroverken, använder en ny slug modell för elevernas matematikprövningar. Denna modell innebar att koncernens utvecklingsledare, tillsammans med en konsult, reste runt till koncernens skolor och godkände elever i prövningar som ordinarie lärare vittnade om var felaktiga.
Efter att Skolinspektionen granskade förfarandet svarade Watma Educations i ett uttalande till tidningen Ämnesläraren: ”Nu kan vi även slå fast att modellen granskats i sin helhet och Skolinspektionen har inte haft något att invända mot modellen i sig.” Denna tolkning av granskningen delar inte Skolinspektionen själva, men juridiskt sett kan det bli svårt för myndigheten att stoppa det, trots att vd:n tydligt uttrycker avsikten att fortsätta fuska.
Ett liknande missbruk av prövningar inträffade på Academedias skola Cybergymnasiet, där skolans rektorer utan ordinarie lärares vetskap godkände elever som ordinarie lärare hade underkänt. Ibland, men inte alltid, hade detta föregåtts av att eleven lämnat in några inlämningar endast för syns skull. I andra fall var det vikarier eller obehöriga lärare som gick in och överprövade ordinarie behöriga lärares bedömning.
Academedia försvarar sig genom att peka på teknikaliteter i lagboken, trots att intentionerna bakom förfarandet är tydliga – man ville höja skolans resultat för att kunna rättfärdiga undanhållandet av resurser och för vinstuttag.
Problemet är att skollagen var skriven för seriösa aktörer som förväntades uppträda med anständig etik. Pengarna och målstyrningen har korrumperat systemet, och dagens oseriösa aktörer läser skollagen som fan läser Bibeln. Koncernerna har inga betänkligheter att röra sig i etiska och juridiska gråzoner.
Skolinspektionen granskar inte intentionerna bakom fusket och måste därför retirera när ett kryphål har täppts till, samtidigt som aktörerna hittar nya kryphål att utnyttja. Därför bör reglerna kring prövningar skärpas.
I stället för att låta skolenheterna själva styra genomförandet bör eleverna hänvisas till några få utvalda enheter eller till och med till centralt utvalda lärare som genomför prövningar ute på skolenheterna. På så sätt kan inte skolorna själva fuska med betygen. Om det införs skärpningar av prövningar bör även det nästa kryphålet, "omläsning av kurs", inskärpas i tydligare regelverk.
Detta bör gälla tills ett nytt betygssystem är på plats, under förutsättning att det ofattbart nog fortfarande finns en vilja att behålla vinstincitamenten och målstyrningen i skolan.
Rickard Öhman
lärare filosofi och historia