Man kan ha olika uppfattning i olika politiska frågor, det gäller självklart även förvaltning av varg. Vissa vill inte ha dessa rovdjur alls i Sverige, andra verkar inte se någon övre gräns för hur stor stammen ska vara.
Det jag har svårare att förstå är när man använder till buds stående medel för att obstruera demokratiskt fattade beslut. Utifrån ett vetenskapligt underlag beslutade Riksdagen 2013 om ett intervall på 170 till 270 vargar i Sverige. I ett senare skede satte Naturvårdsverket ett sorts golv på 300 individer och nyligen uppskattades antalet vargar i Sverige till ungefär 450. Såväl EU som internationella miljöorganisationer har engagerat sig för att förhindra jakt i Sverige, vilket rödgröna partier verkar tycka vara helt i sin ordning.
Den offentliga förvaltningen, exempelvis Länsstyrelserna och Naturvårdsverket, präglas dessutom av en sorts inneboende tröghet som förefaller syfta till att fördröja och förhala, i stället för att bidra till att riksdagens beslut faktiskt verkställs.
Jag är mycket nöjd med att landsbygdsfrågor i dag styrs av Tidö-partierna i stället för av en rödgrön regering. Äntligen har vi fått lite styrfart kring de här frågorna, vilket inkluderar en utökad licensjakt och förhoppningsvis också tydligare och enklare regler för skyddsjakt. Vi ser också fram emot en ny myndighet för viltförvaltning.
Det exceptionellt höga antalet vargar indikerar dock att vi behöver lägga in en högre växel. Till att börja med behöver licensjakten utökas och dessutom omfatta hela Sverige. Uppdaterade underlag ska användas så att man skyndsamt kommer åt de vargar som åstadkommer stor skada. Jag och Sverigedemokraterna förespråkar dessutom ett snabbspår för skyddsjakt, så att beslut om skyddsjakt kan fattas inom 24 timmar efter ett konstaterat angrepp.
Om inte detta kan genomföras nu, när både riksdag och regering har satt ner foten, när går det då? Både Moderaterna och Kristdemokraterna – liksom Sverigedemokraterna – har gått till val på att vargstammen ska ned till 170 individer. Då kan man knappast möta väljarna 2026 och konstatera att antalet ligger kvar på mer än det dubbla. Jag utgår därför från att regeringen driver på för kraftigt utökad jakt kommande vinter.
Av både demokratiska och rent logiska skäl bör beslut kring viltförvaltning flyttas närmare dem som berörs av dem. Det är det som vi i Sverigedemokraterna står för. Vi kom en god bit på vägen genom regeringsskiftet förra året, men det finns en del kvar att göra.
Magnus Persson (SD), riksdagsledamot, ansvarig jaktfrågor