Vad kul. I flera insändare och artiklar samt i media i allmänhet har skogens roll ventilerats. Det är bra. Skogen är Sveriges viktigaste nettoexportör. Skogen betyder alltså jättemycket för Sverige. Inte minst också ur sysselsättningssynpunkt.
Flera alternativa åtgärder finns att bedriva skogsskötseln på. Det mest vanliga vid föryngring är slutavverkning eller trakthyggesbruk som det också kallas.
Trakthyggesbruket bör vara enligt expertis tillräckligt stort för att eliminera fejnings- och viltskador. Så finns det även kontinuitetsskogsbruk eller som det också heter hyggesfritt skogsbruk. Den sistnämnda hyggesmodellen förespråkas i insändare och artiklar. Men hur går det egentligen till rent praktiskt?
Vi har sedan några år tillbaka använt just denna modell. Det var oftast företrädesvis efter stormar eller tyvärr också barkborrarna som granskogen glesades ut och på vissa ställen blev det också luckor. Det kom så småningom självsådda plantor under det glesa beståndet samt också i luckorna med bland annat tall, björk, ek och gran. Det är självklart att ta vara på det naturen ”bjuder” på.
Vi tog sedan ned de kvarvarande träden med hjälp av en skördare och en skotare. I de luckor som uppstod planterade vi lövplantor av olika arter. Vi var dock tvungna på grund av det höga vilttrycket att sätta upp stålburar som skydd kring varje planta. Dessa stålburar har fått sitt namn efter skogslegendaren Erik Ståhl, Blekinge. Det är ett lämpligt tillfälle och samtidigt roligt att prova andra trädslag för mångfaldens skull.
Det går alldeles utmärkt att tillämpa hyggesfritt i skiktade bestånd, det vill säga ojämn diameter av gran men även med andra trädslag också, som lövträd. Åldern spelar alltså ingen roll. För ett litet träd kan vara mycket gammalt, men när det blir friställt sätter de fart att växa rejält.
Naturligtvis är sedan de fortsatta åtgärderna viktiga. Röjningen och gallringen. Då är enligt mitt förslag midjeröjningen en utmärkt åtgärd. Denna metod introducerade Bengt-Åke Alriksson, Ljungby för ett antal år sedan. Helt suverän metod. Dessutom att använda småskaliga maskiner i gallringsskogen. Allt för att få välslutna och skadefria bestånd.
För att öka kvaliteten har vi stamkvistat sedan länge tillbaka. Det är främst tall, Ekebo- björk, lärk och ek. Ek är vi också noga med att ”raka” bort eventuella vattskott.
Det talas också om gödslingens positiva effekt för att öka tillväxten i Sveriges skogar. Vi har testat ett granulat som vi har provat sedan några år tillbaka. Det unika med detta gödselmedel är att det stimulerar plantans finrötter och mykorrhiza. Det gör att plantan växer snabbare och att försprånget ökar jämfört med ogödslad planta.
Det är väldigt roligt att se att flera går vår skogsrunda. Här finns utsatta skyltar som talar om vad som finns och vilka åtgärder som är utförda. Allt för att underlätta för den intresserade friluftsmänniskan.
Välkommen att höra av dig så tar vi en runda. Det är alltid värdefullt att dryfta synpunkter.
Göte Carlsson
skogsägare, Järanäs Unnaryd