”Vår uppfattning är att det generellt inte bör finnas några hinder för att lekplatser med förhållandevis små medel och genom en genomtänkt planering utformas på ett sätt så att fler kan vara med och leka.”
”Vår uppfattning är att det generellt inte bör finnas några hinder för att lekplatser med förhållandevis små medel och genom en genomtänkt planering utformas på ett sätt så att fler kan vara med och leka.” Bild: Paul Wennerholm

Med små medel kan lekplatser utformas till att passa fler barn

Halmstad kommer att få färre lekplatser men lekplatserna ska i gengäld inneha en högre kvalitet. Vi tar för givet att det också innefattar en större tillgänglighetsanpassning. Det skriver Carl Lagerblad och Victoria von Uckermann för RBU Halland, som här ger förslag på enkla anpassningar man kan göra för att göra en lekplats mer tillgänglig,

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
|

Tillgänglighet i offentliga miljöer och på lekplatser är grundläggande för att barn och vuxna med någon form av funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället och känna sig inkluderande. Utformningen av lekplatser och förutsättningarna för funkisfamiljer varierar mellan de halländska kommunerna och det är ett återkommande problem för våra medlemsfamiljer att lekplatser inte är tillgängliga för alla, detta gäller även nybyggda lekplatser.

Vi blir ofta hänvisade till utvalda lekplatser som att man får uppfattningen att man där har uppfyllt någon form av tillgänglighetskvot så att inte samtliga lekplatser behöver vara anpassade för alla. Rätten för barn med funktionsnedsättningar att på samma sätt som andra barn delta i lek och rekreation finns med i Barnkonventionens artikel 31. För de allra flesta är en lekplats en fullt naturlig del i ett barns lek och fritid, en naturlig plats att leka, träffa kompisar och få nya bekantskaper. För ett barn med funktionsnedsättning ska det vara en lika naturlig del av att få vara ett barn som för alla andra.

ANNONS

Vår uppfattning är att det generellt inte bör finnas några hinder för att lekplatser med förhållandevis små medel och genom en genomtänkt planering utformas på ett sätt så att fler kan vara med och leka, detta gäller även utemiljöerna på förskolor och skolor. Barn är av naturen kreativa och fantasifulla vilket för oss innebär att även om ett barn inte sitter i en rullstol så bryr de sig inte om ifall det finns en ramp eller en trappa upp till en lekställning, men för barnet eller föräldern i rullstol innebär det skillnaden mellan att kunna vara med eller ej. Så kallade kompisgungor har blivit ett allt mer vanligare inslag vid gungorna på lekplatser vilket för barnet som inte kan sitta själv är väldigt välkommet, och ett sätt att kunna vara med och gunga med andra barn.

Att man håller öppet undertill för lekredskap så att man kommer in under den lätt utan att rullstolens fotstöd kommer i vägen, att man väljer underlag till fallskydd som går att ta sig fram på även med rullstol, att man breddar labyrinter och ser till att en förälder eller assistent kan följa med in i den är några enkla men effektiva sätt att tillgängliggöra en lekplats som vi ofta ser att man inte har tänkt på vid nybyggnationer.

ANNONS

Allt detta är exempel på enkla anpassningar man kan göra för att göra en lekplats mer tillgänglig med samma medel som när man bygger en lekplats för barn utan funktionsnedsättningar utan att man gör avkall på funktionalitet. Om anpassningarna skulle innebära större kostnader än utan anpassningar så är det en kostnad som man måste ta och i så fall göra de prioriteringar som krävs för att alla ska kunna vara med, kvalitet framför kvantitet helt enkelt.

RBU Halland har fått vara med vid bygget av vissa lekplatser och även om det samarbetet är välkommet så får inte föreningslivet vara ett substitut för kommunens kunskap i hur man bygger ett tillgängligt samhälle, det är viktigt att det ansvaret inte förs över på föreningslivet utan att det ansvaret tas av kommunen. Vi upplever det som att när man har samverkat inför en ny lekplats så bockar man av det från listan och går vidare utan att man tar med sig och tar tillvara det samarbetet till nästa lekplats eller skola/förskola.

Halmstads kommun ska se över alla sina lekplatser och planen är att man ska ha färre lekplatser men lekplatserna ska i gengäld inneha en högre kvalitet. Det är i och för sig synd att kommunens invånare får färre lekplatser men om de lekplatser som man har kvar innehar en högre kvalitet tar vi för givet att det också innefattar en större tillgänglighetsanpassning av alla lekplatser.

ANNONS

Carl Lagerblad

Victoria von Uckermann

för RBU Halland

ANNONS