Replik på debattartikel i HP 31/10 ”Krafttag ål – ett greenwashingprojekt”.
Krafttag ål har sedan det startade räddat över 170 000 ålar, mer än 100 gånger fler än den siffra föreningen Lagans vänner väljer att nämna. Syftet med forskningsprojektet är att hjälpa ålen att överleva som art.
I slutet av 1970- och början av 1980-talet hände något med det europeiska ålbeståndet. Över hela Europa minskade ålen drastiskt och snabbt. Det går inte att avgöra vad detta berodde på men sannolikt rör det sig om en samverkan av flera påverkansfaktorer varav vandringshinder i form av vattenkraft utgör en sådan.
Som en del i den svenska ålförvaltningsplanen tog dåvarande Fiskeriverket (nu Havs- och Vattenmyndigheten) initiativ till att bjuda in de större vattenkraftbolagen för att på frivillig väg genomföra åtgärder. En avsiktsförklaring för ålens bevarande tecknades i mars 2010 mellan Fiskeriverket och sex av de större vattenkraftbolagen. I avsiktsförklaringen angavs en rad åtgärder, utan någon rangordning, att välja mellan utifrån de lokala förutsättningarna. Dessa är:
• Inrättande av fiskväg förbi kraftverket.
• Skonsam drift under perioder med stor blankålsutvandrning.
• Fångst och nedtransport förbi kraftverk (Trap & transport).
• Kompensatoriska åtgärder, till exempel utsättning av ålyngel.
Genomförandet av åtgärder sker genom Krafttag ål som sedan 2011 bedrivs som ett program under Energiforsk. De viktigaste åtgärderna har bestått av att transportera blankål förbi vattenkraftverken (så kallad trap and transport) och att sätta ut ålyngel i havet. Ålyngel sätts ut i Västerhavet där inget fiske sker. Internationella Havsforskningsrådet (ICES) ifrågasätter utsättning av importerad glasål men Krafttag ål följer Havs- och vattenmyndighetens rekommendationer. Sedan 2011 har nästan 4 000 000 ålyngel och mer än 170 000 blankålar flyttats förbi kraftverken där de medverkande kraftbolagen äger vattenkraft.
Förutom åtgärder genomfördes även under de första åren en rad forskningsprojekt med syfte att bättre förstå hur det svenska ålbeståndet ser ut och vilka åtgärder som är effektiva.
Lagans Vänner hävdar att Statkrafts arbete med att fånga och transportera blankål förbi kraftverken i ån bara räddar en bråkdel av hela beståndet. Hur mycket ål som finns i Lagan är svårt att veta, men en grov uppskattning som gjorts av Fiskeriverket är en produktion av mellan 4 000-10 000 blankålar per år. Det rör sig alltså om långt ifrån de 260 000 blankålar per år som Lagans vänner hävdar.
I Lagan betalar Statkraft yrkesfiskare för blankål som köps in och transporteras förbi kraftverken nedströms för att kunna ta sig vidare till Sargassohavet. För att bedöma om en ål är utvandringsfärdig har Sveriges Lantbruksuniversitet tagit fram bedömningskriterier. De ålar som flyttas kan därmed med stor sannolikhet antas fortsätta sin vandring mot Sargassohavet för lek, något som också bekräftats genom märkningsförsök.
Under 2022 fångades och transporterades 1 527 ålar förbi kraftverken i Lagan inom ramen för Krafttag ål. Att i stället bygga passager med tillräcklig effektivitet förbi det stora antalet kraftverk som det här rör sig om är inte möjligt och därför inte en lika effektiv åtgärd.
Av debattartikeln är det svårt att utläsa vad Lagans Vänner egentligen efterfrågar. Vikten av att värna om den akut hotade ålen är vi överens om. Några realistiska alternativ till det arbete som redan sker framförs inte.
Kraftverken i Lagan har under över hundra år bidragit till Sveriges elförsörjning. Anläggningarna ligger i elområde 4 där det i dag råder effektbrist. Lagan producerar cirka 540 miljoner kilowattimmar förnybar el ett normalår vilket motsvarar normalförbrukningen hos cirka 30 000 hushåll, men kanske än viktigare, reglerförmåga som kan balansera den varierande produktionen från framför allt vindkraft.
Erik Sparrevik, ordförande Krafttag ål
Mikael Petrovic Wågmark, kommunikationschef Statkraft Sverige