Nu har IPCC presenterat sin senaste rapport och den visar tydligt att nuvarande arbete för att nå klimatmålen inte räcker till. Utsläppen fortsätter att öka och 1,5-gradersmålet blir allt mer avlägset. På sju år måste utsläppen halveras gentemot referensåret 2019, men politiken för att göra detta har hittills inte varit tillräcklig.
Samtidigt finns det fortfarande hopp om att klara utmaningen, men då måste omställningen gå betydligt snabbare än i dag. Och det gäller i alla länder, även i Sverige. Den svenska regeringens nuvarande politik kommer – enligt deras egen beräkning – att öka de svenska klimatutsläppen med 10procent fram till 2030, vilket naturligtvis är fullständigt otillständigt.
För att Sverige ska klara sina åtaganden enligt Parisavtalet måste en rad åtgärder ske inom flera olika områden, men den absolut viktigaste är att minska förbränningen av fossila bränslen. Regeringens planer på att skrota den nuvarande reduktionsplikten är den enskilt största orsaken till att Sverige kommer att missa sina klimatåtaganden. Reduktionsplikten måste därför bibehållas.
Vidare så måste den svenska fordonsparken elektrifieras, men denna omvandling har tyvärr saktat ner efter att regeringen avskaffade miljöbilspremien i höstas. Efter att premien togs bort så har försäljningen av nya elbilar sjunkit markant enligt branschen. En ny miljöbilspremie behöver införas.
Över huvud taget behöver elektrifieringen av samhället accelerera. Det handlar inte bara om en elektrifierad fordonsflotta utan även om ökad spårbunden trafik, utveckling av elflyg, allt fler värmepumpar med mera. Om utvecklingen drivs på kommer behovet av el att mer än fördubblas fram till 2040.
För att klara elektrifieringen behöver vi ta vara på alla de fossilfria energikällor som vi har i dag, men vi behöver också bygga ut energiförsörjningen rejält. Under de kommande tio åren så är det vindkraften, framför allt den havsbaserade, som har störst potential att bidra med ny el in på nätet. Samtidigt behöver tekniken för att lagra elenergi med hjälp av batterier och vätgas fortsätta att utvecklas.
Det svenska skogs- och jordbruket är en annan viktig del i lösningen på klimatutmaningen. Både jord och skog behöver fortsatt brukas för att binda koldioxid till träd och mark. Det är den uppväxande skogen som binder mest koldioxid samtidigt som skogsråvaran används för att ersätta andra produkter, till exempel i form av träbyggnader, biobränslen, bioplast och biokemikalier.
Även biogasen spelar en viktig roll i omställningen, men just nu har förutsättningarna tyvärr försvårats markant efter en dom ifrån EU om att ta bort den svenska skattebefrielsen. Regeringen har valt att inte överklaga domen utan i stället skriva ett brev till kommissionen, men här behöver göras betydligt mer för att stödja den svenska biogasproduktionen.
Sverige har dessutom alla möjligheter att bli en föregångare inom grön klimatsmart teknik. Staten måste även fortsatt stödja utvecklingen av klimatsmarta innovationer och investeringar. Det handlar om allt från biogasanläggningar och solceller till elflygplan och koldioxidinlagring. Om vi förmår ta vara på den kraft som finns i svenska företag så har vi alla möjligheter att gå före i omställningen och bli exportörer av grön teknik.
Ska vi klara klimatutmaningen så måste vi ta IPCC:s rapport på allvar och då gäller det för alla länder att växla upp klimatarbetet. De svenska utsläppen kan naturligtvis inte tillåtas öka bara för att regeringen inte orkar ta ansvar. Klimatfrågan är vår tids ödesfråga och ifrån Centerpartiets sida kommer vi fortsätta att driva på för att Sverige ska ta sin del av ansvaret.
Christofer Bergenblock (C)
riksdagsledamot, Halland