Infrastrukturen som binder samman landet brister. Dålig infrastruktur påverkar företagens möjligheter att växa och anställa, och i förlängningen slår det mot sysselsättning och skatteintäkter.
I Svenskt Näringslivs Företagarpanel uppger vart fjärde företag i landet att leveranser av varor har påverkats av brister i infrastrukturen. Det kan handla om leveranser som inte kommer fram i tid till följd av försenade tågtransporter eller gods som skadats på undermåliga vägar. Över hälften av dessa företag upplever att störningarna har påverkat deras tillväxt negativt.
Sverige har länge underinvesterat i vidmakthållande av infrastruktur. Svenskt Näringsliv har beräknat att underhållsskulden, det vill säga den summa som i dag saknas för att återställa vägar och järnvägar till acceptabel standard, uppgår till över 70 miljarder kronor och utan åtgärder ökar den.
I Svenskt Näringslivs undersökning Företagens regionala utveckling uppger drygt 8 procent av företagen i Halland att de upplever betydande tillväxthinder kopplade till dålig infrastruktur. 30 procent av länets statliga vägnät, motsvarande 868 kilometer, är i dåligt eller mycket dåligt skicket enligt Transportföretagen.
Nyligen presenterade Trafikverket sitt förslag till inriktning för nästa nationella plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Myndighetens underlag är gediget men defensivt.
Trafikverket konstaterar att det inte är möjligt att med dagens resurser både underhålla befintlig infrastruktur och genomföra alla planerade investeringar.
Verkligheten har kommit ifatt Sveriges infrastruktur, och nu krävs att politiken prioriterar rätt och genomför reformer för en infrastruktur som möter näringslivets behov och som gör att fler företag vill investera här.
Det är dags att få fart på infrastrukturen. Svenskt Näringsliv vill att hela det eftersatta underhållet ska återtas. Hallands vägar och järnvägar behöver rustas, det handlar både om mindre åtgärder som lagade potthål till större reinvesteringar i järnvägen för att säkra tillförlitligheten. På sikt blir det billigare än att hantera konsekvenserna som uppstår när underhåll inte görs i tid. Det är ren kapitalförstöring att inte vårda existerande infrastruktur.
Sverige har behov av en investeringsdriven tillväxt, när nu det finanspolitiska ramverket ses över finns goda möjligheter att rusta upp vår infrastruktur, det skulle ge näringslivet en rejäl skjuts framåt.
Kristian Ryberg
regionchef Halland Svenskt Näringsliv
Nils Paul
expert infrastruktur Svenskt Näringsliv