”Genom öronmärkt finansiering kan universitet och högskolor fortsätta att vara en naturlig och viktig del av det livslånga lärandet för den som vill fördjupa sin akademiska kunskap och kompetens genom hela livet.”
”Genom öronmärkt finansiering kan universitet och högskolor fortsätta att vara en naturlig och viktig del av det livslånga lärandet för den som vill fördjupa sin akademiska kunskap och kompetens genom hela livet.” Bild: Roger Larsson

Glöm inte universitet och högskolor i det livslånga lärandet

Under 2023 studerade 213 personer i Halland med omställningsstudiestöd. Ny statistik från CSN visar att en majoritet av de personer som fått omställningsstudiestöd under förra året har studerat på yrkeshögskola, trots att fler söker för universitetsstudier. Nu är det dags att ge universitet och högskolor öronmärkta medel för satsningar på det livslånga lärandet. Det skriver företrädare för fackförbundet Akavia.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
|

I Halland har 213 personer studerat med omställningsstudiestöd (OSS) under 2023, visar ny statistik från CSN. I hela landet är det drygt 5 000 personer som har studerat med det nya studiestödet för yrkesverksamma.

46 procent av de studerande som har fått stödet har läst på yrkeshögskola jämfört med 43 procent på universitet och högskola. Detta trots att fler söker OSS för att studera på universitet eller högskola, det visar statistik som Akavia har begärt ut från CSN.

Det finns förstås goda skäl till att yrkeshögskolor passar väl med studier som finansieras med omställningsstudiestödet. Utbildningarna på yrkeshögskolan är som regel kortare och anpassade efter arbetsmarknadens behov. Men vi får inte underskatta den betydelse universitet och högskolor kan och bör ha för det livslånga lärandet.

ANNONS

Universiteten erbjuder en djupare akademisk kunskap och forskningsbaserade insikter som är ovärderliga för många yrkesverksammas fortsatta karriärutveckling. Inte minst för Akavias medlemmar, som har en akademisk bakgrund, är möjligheten att bygga på sin kompetens via universitet och högskolor många gånger efterfrågad.

Redan i dag finns det många lärosäten som arbetar aktivt med att ta fram kurser och utbildningar som passar för yrkesverksammas behov men ska fler lärosäten göra motsvarande satsningar krävs öronmärkt finansiering.

Akavia efterlyser därför en snabb utredning från regeringen för att utforska finansieringsmöjligheterna. Med tanke på att omställningsstudiestödet beräknas vara fullt utbyggt 2026 brådskar det att få en finansieringsmodell på plats. Det här bör med andra ord vara en prioriterad fråga för utbildningsminister Mats Persson.

Utöver finansieringsfrågan måste också de administrativa hindren adresseras. De långa väntetiderna hos CSN har skapat frustration och kan på sikt underminera reformens legitimitet. Det är avgörande att dessa problem åtgärdas snarast för att inte ytterligare försvåra tillgången till livslångt lärande. De regelförenklingar som CSN har tagit initiativ till och extra medel i budgeten innebär förhoppningsvis att vi framöver kan se fram emot en snabbare handläggning av omställningsstudiestödet.

Genom öronmärkt finansiering kan universitet och högskolor fortsätta att vara en naturlig och viktig del av det livslånga lärandet för den som vill fördjupa sin akademiska kunskap och kompetens genom hela livet.

ANNONS

Patrik Nilsson

samhällspolitisk chef, Akavia

Hanna Birath

sakkunnig, Akavia

ANNONS