Lärarbristen är en av svensk skolas stora framtidsutmaningar. Redan i dag har många skolor svårt att rekrytera behöriga lärare och enligt Skolverkets prognos finns det inget som tyder på en snar lösning.
Regeringens skolpolitik domineras av en offensiv mot de fristående grundskolor där 15 procent av alla grundskoleelever går. Ett av förslagen, som skulle leda till sänkt skolpeng för fristående skolor och att många skolor lades ner, gick inte genom riksdagen. Men i samband med nederlaget i riksdagen väckte Socialdemokraternas liv i det gamla, utdömda förslaget från förra valrörelsen om vinstbegränsning.
Förslaget ledde inte till någon framgång då. Människor vill nämligen kunna välja skola och de tycker att det är viktigare än vinstfrågan. Det gäller även i dag då många inser att alternativet till överskott är underskott och att skolors ekonomi måste gå ihop. Alternativet är att de stänger och att valfriheten minskar. Men den ansvariga ministern ser inget problem med nedstängningar, kommunen kan ju då ta över driften. Lokaler och lärare finns kvar, tycks hon mena.
Det är att förringa problem man själv skapar.
Men verkligheten är inte så enkel. Vem som är arbetsgivare spelar roll. Enligt en färsk undersökning från SCB skulle bara 4 av 10 friskolelärare i första hand söka jobb på en kommunal skola om deras friskola tvingas till avveckling. För den som tittat närmare på undersökningar om hur landets lärare trivs på sina arbetsplatser kommer den siffran inte som en överraskning.
Lärare i friskolor är betydligt mer nöjda med sina arbetsplatser än lärare i kommunala skolor. De är mer stolta, de är mer positiva till skolans ledarskap och mer benägna att rekommendera sin arbetsplats till andra. Lärare i friskolor upplever också i högre utsträckning än lärare i kommunala skolor att de har möjlighet att påverka hur arbetet ska utföras.
Listan på områden där lärare i friskolor trivs bättre och är mer nöjda kan göras lång, och detta vet naturligtvis både politiker och fackförbund.
Faktum är att bara varannan lärare i den kommunala skolan, det vill säga för-, grund- och gymnasieskola, skulle rekommendera sin arbetsplats till andra (jobbhälsoindex 2021). Det är en alarmerande låg siffra som till exempel kan jämföras med landets största friskolekoncern Academedia där motsvarande siffra är 8 av 10. Även friskolor generellt har klart högre rekommendationsgrad bland sina medarbetare.
Friskolereformen och rätten att välja skola har inte bara betytt mycket för Sveriges familjer utan även för lärare, rektorer och andra skolanställda. Möjligheten att välja mellan olika arbetsgivare behöver värnas för att attrahera fler till läraryrket och för att behålla dagens lärare. Redan i dag har cirka 40 000 lärare lämnat yrket och arbetar med något annat. Stänger populära arbetsgivare kan vi räkna med att den siffran ökar.
Socialdemokraterna verkar inte förstå att det krävs attraktiva arbetsgivare för att medarbetare ska trivas och vilja stanna. Det går inte att kommendera lärare att arbeta i skolan. Socialdemokraternas oansvariga skolpolitik där offensiven mot friskolor är högst prioriterad, friskolor där många lärare trivs och känner stolthet, riskerar därför att såväl förvärra en redan allvarlig lärarbrist som att minska valfriheten för lärare och elever.
Ulla Hamilton
vd Friskolornas riksförbund