Halmstads politiker planerar för att bygga fler vägar och broar. Man kan undra hur väl införstådda de är med att en ökad vägkapacitet skapar mer trafik och därför mer luftföroreningar. Vilket i sin tur ligger bakom en ökad sjuklighet hos befolkningen.
Det handlar inte bara om koldioxidutsläpp när du sätter dig bakom ratten. Bilarnas avgaser, som bland annat innehåller kvävedioxid, aromatiska kolväten, svaveldioxid, metallföreningar och andra små partiklar, bidrar i hög grad till de luftföroreningar som hos många leder till sjukdom och för tidig död. Bilars utsläpp utgörs inte bara av avgaser, utan även partikelutsläpp från bromsar, däck och vägslitage.
I en studie från 2018 som IVL, Svenska Miljöinstitutet (Institutet för vatten- och luftvårdsforskning) och Umeå universitet gjort på uppdrag av Naturvårdsverket, undersöktes koncentrationen av vissa utsläpp och deras effekter på hälsan i befolkningen. Forskarna fann att tidigare studier underskattat de negativa hälsoeffekterna av trafikföroreningar och skriver att i Sverige dör uppskattningsvis 7 600 personer årligen i förtid på grund av luftföroreningar. Globalt handlar det om sju miljoner döda enligt WHO.
Förfärliga siffror, men man kanske vänjer sig? Eller hur ska man annars förklara de långa bilköer som dagligen ringlar sig som ”en dödens orm” genom Halmstad?
En förklaring är att sjuklighet och död på grund av luftföroreningar många gånger utgör en bakomliggande orsak vid olika sjukdomstillstånd, som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar.
Dessa sjukdomar, i sin tur, är tillstånd som kan öka risken för att bli svårt sjuk, och dö av en infektion, till exempel av covid-19. Med en lägre halt av luftföroreningar hade sannolikt färre människor dött under pandemin.
Människor som dör i förtid på grund av luftföroreningar får ingen plats på löpsedlarna, till skillnad från de som dött i covid-19. Folkhälsomyndigheten har inga direktsändningar på tv om halten skadliga partiklar i luften, inte heller rekommendationer om munskydd eller restriktioner i trafiken. De som dör på grund av luftföroreningar orsakade av ökad kvävedioxid- och partikelhalt finns inte heller med i Trafikverkets nollvision för antal döda i trafiken.
I dag har varje bil mer yta till förfogande än den boendeyta vi har per person. Omkring 30 procent av ytan i svenska städer upptas av bilar som körs, eller står parkerade.
Kan vi inte bara enas om att trafiken ska minska i tätbefolkade områden? Det gör man genom att skapa attraktiv kollektivtrafik och planera bort/minska behovet av privata fordon i städerna.
Det finns goda möjligheter att utveckla ett Halmstad där bilen och bilåkandet tar mindre plats än i dag.
Frågan är hur väl dagens politiker är lämpade för den uppgiften. Möjligen kräver det en generation politiker som kan se framtidens Halmstad på annat sätt än genom en vindruta med foten på gaspedalen?
Ingrid Bergelin, gynekolog, Halmstad.
Jennifer Bernhardsson, studerande inom miljövetenskap, ordförande Fältbiologerna i Halmstad.
Isabelle Clarén, veterinär och gymnasielärare i naturkunskap, Steninge.
Anne-Marie Bruno, pensionerad infektionsläkare. Halmstad.
Stina Nielsen, personlig assistent, Knäred.
Mats Hedberg, kirurg, Halmstad.
Anna Dalsjöbacka, veterinär, Steninge.
Magnus Åkesson, gymnasielärare fysik och matematik. Steninge.
Palle Nielsen, egen företagare, Knäred