I regeringsförklaringen pekade statsministern ut tre centrala uppgifter för regeringen: att bekämpa inflationen, lägga grunden för Sveriges framtida välstånd och återupprätta arbetslinjen. Situationen är ansträngande även i Halland. Men i den budget som nyligen presenterades lyser reformerna för att lösa dessa utmaningar med sin frånvaro.
Budgeten bjuder på enstaka positiva inslag. Förbättringar som det stärkta jobbskatteavdraget och lanseringen av etableringsjobb är lovvärda insatser. Men sett till behovet av reformer som får fart på Sveriges ekonomiska tillväxt är leveransen alldeles för svag.
Av det samlade reformutrymmet på 40 miljarder går drygt en miljard till strukturreformer för att öka Sveriges tillväxt. Detta räcker inte. När det gäller arbetslinjens bärande princip – att det alltid ska löna sig att arbeta – går regeringen i motsatt riktning genom att slopa uppräkningen av brytpunkten. Det gör att ytterligare 300 000 svenskar får betala statlig inkomstskatt.
Regeringen gör heller inget åt det faktum att det fortsatt är väldigt dyrt att anställa. De som drabbas är bland annat tjänstesektorn som står för fyra av fem nya jobb som skapas i näringslivet. Det är lokala småföretag som ser till att det finns jobbtillfällen i hela landet.
Det som står i vägen för ett företag i Halland att ge en ung eller nyanländ sitt första jobb är ofta de höga arbetskraftskostnaderna. Trots att Sverige har bland de högsta kostnaderna för att anställa i hela EU så väljer regeringen att inte sänka de höga arbetsgivaravgifterna.
Tjänsteföretagen är Sveriges tillväxtmotor. De är redo att investera, anställa fler och bidra till att få hjulen att snurra igen, men för att ta vara på möjligheterna krävs reformer som förbättrar villkoren för tjänsteföretagen. Vi vill se:
En arbetslinje för 2020-talet. Samtidigt som cirka 1,2 miljoner människor i Sverige har för låg inkomst för att vara helt självförsörjande så letar företagen – inte minst i tjänstesektorn – efter kompetens. Det måste löna sig bättre att arbeta i Sverige.
Lägre kostnader för att anställa. Sverige har bland de högsta arbetsgivaravgifterna i unionen. I Sverige är det 42 procent dyrare än EU-genomsnittet att anställa en person. Kostnaden för att anställa måste sänkas.
En kraftfull reformagenda för tillväxt. För att säkra att svensk ekonomi blir starkare behövs reformer som underlättar för privata aktörer att etablera sig på marknaden, ökar drivkrafterna för företagande och stärker Sveriges konkurrenskraft.
Sverige tappar mark och det är bråttom att vända utvecklingen. Sverige kan inte vänta.
Fredrik Östbom
näringspolitisk chef, Almega
Anders Lenhoff
regionchef Väst, Almega