De globala utsläppen av växthusgaser ökar stadigt. Sedan 1970-talet har utsläppen mer än fördubblats. Ökningstakten har varit cirka 2 procent per år. Förra året var ökningen måttliga 1,1 procent. Men ändå en ökning.
För Europa var 2023 ett extremt klimatår. Vi hade rekordstor avsmältning av glaciärerna, rekordvärme i haven, lokal extremvärme med temperaturer över 46 grader. Vid en skogsbrand i Grekland brändes ett område motsvarande två tredjedelar av Öland ner. Extrem nederbörd gav omfattande översvämningar i Italien, Grekland, Slovenien, Norge och Sverige. Samtidigt var torkan utbredd i södra Europa. Under året dog minst 63 personer på grund av stormar, 44 av översvämningar och 44 av skogsbränder.
De ekonomiska förlusterna på grund av klimatrelaterade händelser uppskattas till drygt 150 miljarder kronor. Största delen, 81 procent, var kostnader orsakade av översvämningar.
Nu måste utsläppen börja minska i snabb takt. Enligt Parisavtalet ska vi begränsa ökningen av medeltemperaturen till under två grader och sträva efter att hålla ökningen under 1,5 grader. Det finns rapporter om att nivån redan nåtts.
I Sverige har vi lyckats minska utsläppen. Mellan åren 1970 och 2022 (under 52 år) minskade utsläppen de flesta åren, totalt med 68 procent, i genomsnitt 1,3 procent per år. Vi är nu det land i Europa som har de minsta utsläppen per capita. År 2022 var de 3,7 ton per person. Men vi är inte i mål ännu. Långsiktigt behöver nivån sänkas till högst ett ton per person och år. Vi kan nå dit om vi fortsätter med samma minskningstakt i 25 år till. Då uppnår vi också våra miljömål.
Vår nuvarande regering verkar inte inse risken med klimatutsläppen. För drygt ett år sedan togs elbilspremien bort. Reduktionsplikten (som medför inblandning av biodrivmedel) kommer att sänkas från 12,5 procent till 6 procent för bensin och diesel under åren 2024–2026. För efterföljande år slopas den helt. Samtidigt sänktes bensin- och dieselskatten med 1,64 kronor respektive 0,43 kronor, inklusive moms. Åtgärderna har orsakat en minskad försäljningen av elbilar.
Många bedömare tror nu att vi kommer att lämna vår 52-åriga strävan efter mindre utsläpp och öka våra klimatutsläpp. Vi kommer då att förlora vår plats som det EU-land med minst utsläpp. Vi kan snart passeras av Malta som år 2022 hade 3,9 och Portugal med 4,1 ton per capita.
En annan faktor som ökar utsläppen är subventionerna för fossil energi. IEA (International Energy Agency) har beräknat subventionerna för fossila bränslen. Dessa nådde en rekordnivå 2022. De globala subventionerna för fossila bränslen översteg 1 000 miljarder US-dollar för första gången, en betydande ökning. De var 126 US-dollar per individ i världen. Subventionerna för fossila bränslen bidrar till ökade utsläpp och motverkar införandet av förnybar energi.
Även den svenska regeringen vill subventionera klimatutsläpp. Regeringen har föreslagit att regionala flygplatser nu ska få ökat stöd. Stödet ska mer än fördubblas till 210 miljoner kronor från 103 miljoner förra året.
Halmstads kommun hakar på. Halmstads flygplats ska få 25 miljoner kronor extra i år. För flyget medför höghöjdseffekten ökad påverkan på klimatet. Experter uppger att flygets påverkan kan vara upp till tre gånger större än vad utsläpp av koldioxid på marknivå ger.
Vem ska styra vår klimatresa på rätt köl igen?
Göran Sidén
Klimataktion Halmstad