Bullernivån från motorvägen vid Gullbranna är ett problem för de boende där, och Socialdemokraterna har föreslagit en enkel och konkret lösning.
Det har hävdats från teknik- och fritidsnämnden att bullernivån ligger under gränsvärdet. Jag har publicerat ett flertal vetenskapliga artiklar om bullermätningar och hävdar att detta inte är ett korrekt yttrande. Ljudnivån i villaområden varierar mycket beroende på var man sätter mätaren: det kan vara helt tyst på ett ställe och fyra gånger högre på ett annat genom interferens, speciellt på låga frekvenser som dominerar här.
Bullernivån beräknas teoretiskt efter en modell ”Nordisk beräkningsmodell” framtagen av Naturvårdsverket. Resultaten är helt beroende på modellens giltighet, noggrannhet, tillämplighet och de data som förs in för beräkningar.
Enligt Naturvårdsverket är modellen giltig för vind 0–3 m/s. Vid Gullbranna är detta sant bara för 19 procent av tiden. Vindriktningen är dominant från sydväst, från havet, och det finns bara en tunn skog mellan vägbanan och havet. Vindhastigheten från havet har ett medel, mätt över 70 år vid Hallands Väderö, på 6 m/s. Modellen är således ogiltig för 81 procent av tiden och kan inte användas för något slags yttrande om över eller under en viss ljudnivå.
Modellen har inga utbredningsberäkningar eller vågekvationer. Den beräknar en fiktiv, bredbandig, förenklad utbredning över slät mark och lägger sedan på en empirisk modell av byggnader. Detta är vad vi kallar "handwaving". Modellen beräknar dämpning per meter avstånd adderat över hela frekvensbandet. Utbredningen med hinder, som husväggar är frekvensberoende och på motorväg dominerar lågfrekvent ljud från däck.
Lågfrekvent ljud dämpas mycket mindre per meter och studsar mer mellan byggnader än högfrekvent ljud, och eftersom det dominerar från motorvägen så blir modellen mycket fel och oförutsägbar för enstaka hus.
Modellen tar heller inte hänsyn till ljudets riktning. Maximalt ljud kommer från svängen mot Gullbranna, där trafikens färdriktning är direkt mot villabebyggelsen. Där förskjuts frekvensen mot högre frekvenser vilket medför att en stor del av infraljudet, som i andra riktningar är utanför det hörbara området, skiftas in i det hörbara området. Vidare så är också ljudtrycksnivån förstärkt i den riktningen av Dopplerförstärkningen som ökar nivån ytterligare.
Den högsta ljudtrycksnivån kommer således från svängen söderifrån mot Gullbranna. Det saknas således helt bullerplank från den trafikriktning mot villaområdet där bullret är som högst.
Nordisk beräkningsmodell har testats mot uppmätta data av SP (SP Rapport 2015:72). Där konstateras att mätningar kan göras enbart med mikrofonen fyra meter över markytan. På lägre nivå fluktuerar ljudtrycksnivån alltför mycket för att ge konsekventa data. Även på fyra meters höjd visar mätningarna att skillnad mellan modell och verkliga data kan variera upp till 20 decibel över ljudspektrum.
Mina slutsatser vad gäller den påstådda bullernivån vid bebyggelsen i Gullbranna är således att påståendet är baserat på en ogiltig och icke-relevant modell med felaktiga antaganden och felaktiga indata.
Mina överslagsberäkningar föreslår att bullernivån kan vara 10 dBA (deceibel a-vägning) högre vid villaområdet i Gullbranna. Min vetenskapliga bedömning är att den använda modellen inte är mycket bättre än en gissning och bör inte ligga till grund för någon bedömning av bullernivå från motorväg mot villabebyggelse.
Modellen kan inte ligga till grund för något beslut vad gäller åtgärder för buller.
Lars Bååth
professor emeritus fotonik, Högskolan i Halmstad