När framsynta kommunpolitiker en gång i tiden köpte skog i Skedala för att skapa ett område för rekreation och aktivt friluftsliv så gjordes det väl för att man såg att detta värderades av invånarna och ökade stadens attraktionskraft att locka till sig nya invånare.
I dag finns det forskning kring att utevistelse i skogen ger välbefinnande och minskar kostnaderna för ohälsa. Kostnaderna är också väldigt låga i jämförelse med de idrottsanläggningar som finns i staden. Här kan vi påminna om hur kommunen har agerat när strandskog huggits, då var det väldigt upprört, men även där är det mark för rekreation och biologisk mångfald.
Kommunen behöver i stället ställa om skötseln av sina skogar, särskilt i de tätortsnära skogarna som används av många för rekreation. Med hyggesfria skogsbruksmetoder, där marken hela tiden har träd kvar, kan man kombinera virkesproduktion och friluftsliv. Samtidigt gynnar det ett rikt liv i skogen, med en glesare skog som gynnar till exempel bärris som är klövviltets viktigaste vinterfoder. Med träd kvar så finns även marksvampar kvar, med skugga och skydd för fåglar, äldre träd lämnas med bohål men de är också livsviktiga för så många insekter och vedlevande svamp.
Även ekosystemtjänster som rening av luft och regnvatten finns kvar, minskad risk för översvämning då bevuxen mark kan fördröja och lagra mer vatten. Med träd som blir äldre lagras också mer koldioxid in i träden men även djupt ner i marken, en funktion som trädens rötter tillsammans med svampmycel gör helt gratis (kolsänka).
Att kalavverka vissa delar av Skedalaskogen ger intäkter till kommunen men även stora kostnader för markberedning, plantering, röjning och gallring, och först om 20–30 år kan nya intäkter fås. Det tar lika lång tid innan skogen är trevlig att vistas i. Vi uppmanar kommunen om de nu har kalavverkat att se till att den nya skogen får många trädslag och en stor andel lövträd. Detta för att framtidens skog skall klara de hot som ändrat klimat ger, kraftigare stormar, blötare vintrar och sommartorka, de senare stressar träden och ger stor risk för skadeinsekter som barkborre.
Att i dag bara plantera gran kan innebära att den inte finns kvar att avverka om 70 år på grund av skador. Skogskunniga menar att hyggesfria metoder eller naturnära skogsbruk ger lika stort inkomstnetto som trakthyggesbruk för markägaren. Men med hyggesfritt har man skogen kvar och alla dess ekosystemtjänster.
För att uppfylla Sveriges åtaganden, vårt nationella miljömål levande skog, och internationella åtaganden i FN:s Naganoavtal med 17 procent skyddad skog och nu EU:s restaureringsförordning att 30 procent av skogen skall restaureras så att livsmiljöer finns för stor biologisk mångfald. Här måste varje markägare inklusive Halmstads kommun göra sin del.
Vi uppmanar Halmstads kommun att anpassa sitt skogsbruk till hyggesfritt/naturnära skogsbruk, något som Göteborg och Västra Götalandsregionen redan gjort.
Så vad väntar Halmstads kommun på? Låt Skedala skog få vara Halmstads skyltfönster utåt för ett hyggesfritt skogsbruk där rekreation och friluftsliv går hand i hand!
Helena Björklund
ledamot Halmstads Naturskyddsföreningen
Anders Tullander
ordförande Hallands Naturskyddsförening