Basindustrin är central för svensk ekonomi. De råvaror den utvinner och de produkter företagen tillverkar bidrar till exportintäkter och därmed till samhället. Den bidrar även till sysselsättning – inte bara i den egna produktionen, utan också indirekt i leverantörsleden samt via skatteintäkter till offentlig sektor. Varje jobb i basindustrin skapar ytterligare två jobb. En svag produktion i basindustrin påverkar således hela samhället.
Nyligen presenterade regeringen årets vårproposition där konstateras att Sverige är i en lågkonjunktur och att konjunkturen försvagas ytterligare i år. BNP-tillväxten väntas bli starkare 2025, men trots det kommer Sverige befinna sig i ett svagt konjunkturläge med hög arbetslöshet. Vi delar den bilden.
Industrin har det tufft. Basindustrin backade med drygt 14 procent 2023 och tillverkningsindustrin med omkring 5,5 procent. Nedgången drivs av kraftigt stigande räntor med efterföljande nedgång i konjunkturen i Sverige och på viktiga exportmarknader. Data hittills i år visar inte på någon vändning.
Blickar vi framåt tyder indikatorerna tyvärr på en fortsatt svag utveckling. Konjunkturinstitutets senaste barometer visar exempelvis på ett fortsatt mycket dämpat stämningsläge i industrin. Det gäller stål- och metallindustrin samt byggmaterialindustrin (cement, betong, kalk, keramiska produkter, porslinsprodukter etc). Det framför allt synen på orderstocken som drar ner och uppfattas som för liten av väldigt många företag. Stämningsläget inom skogsindustrin är något ljusare. En uppåtgående trend bröts dock för sågverken i den senaste mätningen och Konjunkturinstitutets barometer indikerar återigen ett svagt stämningsläge.
Inflationen har tydligt fallit tillbaka och är i mål i Sverige. Även i euroområdet har inflationen fallit tillbaka snabbt. I USA har det däremot varit lite trögare. Sannolikt börjar Riksbanken och Europeiska centralbanken sänka räntan i närtid. Det bör göra läget bättre för industrin. Som alltid är prognoserna osäkra – geopolitiska risker och den relativt starka utvecklingen i USA kan äventyra lättnaderna i penningpolitiken.
Även om räntorna nu börjar sänkas kommer de sannolikt vara högre än under senare år. Detta tillsammans med höga byggkostnader och regleringar som gjort bostadsmarknaden till en dåligt fungerande marknad, pekar mot att det dröjer innan bostadsinvesteringarna kommer i gång i Sverige. Det innebär ett sänke för basindustrin. En stor del av produktionen går dock på export och till andra branscher än bostadssektorn vilket sammantaget talar för en ljusning under 2025.
För att säkra en stark ekonomisk framtid är även finanspolitiken avgörande. Det krävs strategiska beslut som främjar tillväxt och stödjer industrin. Dessutom måste exempelvis kompetens- och elförsörjning, komma på plats för att den gröna omställningen ska bli av. Det finns en bred samsyn kring detta.
Det pratas mycket om produktivitet, tillväxt och konkurrenskraft i olika sammanhang, både på hemmaplan och i EU. Olika utredningar och kommissioner analyserar frågorna. Industriarbetsgivarnas förhoppning är att initiativen denna gång leder till ett tydligt trendbrott. Det är rimligt att förvänta sig att regeringen prioriterar stärkt konkurrenskraft och ökad tillväxt för att kunna möta de utmaningar vi står inför och för ett ökat välstånd.
Kerstin Hallsten
chefekonom Industriarbetsgivarna