Av erfarenhet vet man att åldersstyrda reformer leder till uppskjuten tandvård och därmed större tandvårdsbehov. Om regeringen vill avsätta 3,4 miljarder är det bättre att rikta resurserna mot de patienter, oavsett ålder, som har sjukdom i munnen och därmed riskerar höga tandvårdskostnader.
Reformen riskerar dessutom att leda till strukturförändringar inom tandvården, som tvärtemot intentionen, kommer att försämra utbudet av tandvård i framför allt de områden där det redan i dag råder brist på tandvård.
Ur patientens perspektiv är en reform baserad enbart på ålder inte bara oklok utan direkt negativ. De 3,4 miljarderna är en dålig investering som hade gjort mer nytta om de riktats till patienter med störst behov och sjukdom i munnen oavsett ålder.
Lars Olsson
näringspolitisk chef, Privattandläkarna
Svar:
Naturligtvis hade det bästa varit om alla med tandvårdsproblem hade kunnat få extra stöd. I dagsläget är resurserna dock begränsade och då är det som jag ser det bästa möjliga att rikta störst stöd mot den äldsta gruppen. I den torde en stor del av de med störst behov också finnas.
Malin Lernfelt
Liberala Nyhetsbyrån