Bäste Mattias! När jag läser din ledare undrar jag om du är språkrör för Halmstads kommun? Du talar om behovet av nya studentlägenheter, men även om det stora behovet av flera bostäder för att Halmstad ska kunna växa – annars ”stannar Halmstads utveckling”!
Vad är det som säger att ”alla” måste samlas i städerna? Du minns nog inte ”gröna vågen” på 1960–1970-talet. Sången om ”boxes, little boxes, all the same” talar om den dåtida urbaniseringen. Landsbygden utarmas, och det är inte bra för någon av parterna.
Inlandet har betydligt mer att ge för att återställa balansen:
• Bostadsbyggandet bör ske på mark som inte kan användas för odling. På åkerjord ska det inte bredas ut villamattor. Alla måste vi äta, och den bördigaste jorden finns på slättlandet.
• När det finns utbyggda kommunikationer går det utmärkt att pendla, både till jobb och till studier. Det kanske rentav finns studenter som föredrar att bo i lugnet på landet, och kan tänka sig vara några stycken som hyr ett hus, vilket kan bli billigare än en trång studentlägenhet. Och med fiberanslutning kan man till stor del studera eller jobba hemifrån, vilket märktes under pandemin.
• Halmstad är inte världens centrum. I Hylte kommun, där jag bor, har vi länge önskat en busslinje till Falkenberg. Hallandsdelen av Hylte kommun tillhör dessutom Falkenbergs pastorat, även om inpendlande präster från denna stad tycks ha svårt att hitta till Torup med omnejd. Vi får nog ge dem en karta över Halland …
• Ja, i gränsland är det lite svårt att veta vart man egentligen hör. Detta problem har vi brottats med sedan urminnes tider, då Halland tillhörde Danmark. Men de flesta av oss, åtminstone i Torup med omnejd, läser faktiskt Hallandsposten. Vi får väl vara tacksamma över att det finns en lokalredaktion i Hylte, som har en (1) sida av HP till förfogande. Vad som händer ner mot Falkenberg, får vi dock svårt att tillgodogöra oss, eftersom det står i Hallands Nyheter …
• Om fler flyttade till inlandet skulle det bli en vinst för alla parter. Ödehusrörelsen har visat på att företagare har rustat upp gamla hus och gett nytt liv åt bygden. Robert Danielsson från Stockholm köpte ett gammalt hus i Nyby, Långaryd. Där har bland annat hållits kurs i fönsterrenovering. Även kulturarbetare har flyttat till landet och kan ge folk berikande upplevelser.
• Folk börjar få upp ögonen för att det lönar sig att laga, renovera och återbruka. På landsbygden finns det ofta virke, redskap och mark, som ger möjligheter till utkomst, utan att det behöver kosta skjortan. I bästa fall finns det även folk kvar, som känner till de gamla teknikerna, och som kan lära ut till nybörjarna. Ta till exempel liekurser, det börjar gå upp för folk att monokulturer inte är bra för pollinerande insekter. Vi får inte såga av den gren vi sitter på.
Jag är Halländska hembygdsrådets representant i Hallands styrelse för ”Hela Sverige ska leva”. Dessa åsikter är helt mina egna, men jag tror att många håller med mig om att Halland riskerar att välta när befolkningen, och därmed fokus, hamnar vid kusten!
Evy Johansson
före detta Rädda Krösatågen
Svar:
Jag vill att hela Halland ska leva, både de kustnära områdena och Hallands inland. Att jag tar upp behovet av studentbostäder, och andra bostäder, i Halmstads kommun är inte i motsättning till att det behövs bostäder och satsningar även utanför städerna i Halland. Mångfalden av olika boendemiljöer i olika delar av Halland ska uppmuntras.
Jag har därför bland annat återkommande lyft fram behovet av persontåg på Markarydsbanan mellan Halmstad och Markaryd för att binda ihop Hallands kust med Hallands inland. Detsamma gäller tågtrafiken på HNJ-banan vilken jag också har propagerat för vid ett flertal gånger.
Satsningar på den halländska kollektivtrafiken är bra på många sätt för det gör att möjligheterna att bo på ett ställe och att arbeta på ett annat ökar. Det gynnar både den halländska utvecklingen – och klimatet.
Till sist vill jag påminna alla pappersprenumeranter av Hallandsposten att ni har gratis tillgång till Hallands Nyheter, både e-tidning och nyhetssajt, med samma inloggning som på HP.
Mattias Karlsson
politisk redaktör