Mattias Karlsson skriver i sin ledare (17/9) att resultatet av folkomröstningen om hotellet uttrycker ”nostalgi”, vilket i sin tur kan hindra utvecklingen i Halmstad. Kanske kan trots allt de båda framtidsfrågorna utveckling och segregation, som lyfts fram, gemensamt landa på Österskans.
Vad betyder nostalgi och måste tillståndet nödvändigtvis leda till total kollaps av framtidstro. Medicinhistorikern Karin Johannisson har i boken ”Nostalgia” utförligt behandlat fenomenet, som ursprungligen använts som medicinsk term. Hon beskriver till exempel hur unga bondsöner i Gustaf II Adolfs arméer blev odugliga soldater, som tynade bort och ibland dog av ”längtan hem efter mors söta mjölk”.
Mindre dramatiska fynd gjordes i forskning från Halland, som visade en lägre risk att insjukna i akut hjärtinfarkt bland Hallandsfödda män och kvinnor jämfört med personer som flyttat från sin födelseort i Sverige till Halland. Denna möjliga effekt av ”intern migration” hade tidigare inte beskrivits, men var känd i samband med ”extern migration” (förflyttning mellan olika länder). Det finns således skäl att ta ”nostalgi” på allvar.
I modern tid används begreppet ”nostalgi” alltmer för att beteckna sociala och psykologiska tillstånd, som av allt att döma följer oss i spåren, och vittnar om förlust av samhörighet i tid och rum.
Statsvetarna Katarina Barrling och Cecilia Garme analyserar i boken ”Saknad – på spaning efter landet inom oss” med stor varsamhet begreppet ”saknad” genom människors berättelser från folkhemmets tillkomst och de senare dramatiska förändringarna bland annat efter den stora invandringen. Texten avtäcker just nostalgisk smärta hos svenskfödda personer, och som idag inte känner igen sig i sin samtid.
Man får inte glömma att också utlandsfödda bosatta i Sverige kan plågas av förlusten av hemland och ursprung. Detta även om flykten har gjorts av tvingande skäl, och för att komma till något bättre. Framgångsrik anknytning, integration, är en komplex process men förutsätter att det nya hemlandet är tydligt och begripligt.
Oförmåga att anknyta kan bero på svårtolkade regler och normer präglade av mångkulturell ”överideologi”, som möter den, som sökt sig hit till det samtidigt stark individualistiska Sverige.
Det är värt att påminna om att andelen utlandsfödda personer i Sverige i dag uppgår till 20 procent att jämföras med de 15 procent som är toppnoteringen i USA. Dessutom med skillnaden att Sverige är ett ”välfärdsland” med de förväntningar som finns hos såväl infödda som utlandsfödda svenskar.
Kanske kunde de djupt mänskliga behoven av hemkänsla, igenkänning och trygghet motivera att på Österskans manifestera en gemensam samhällskultur för befolkningen i Halmstad.
Kunde man där skapa plats för ett kulturhus med uppdrag att på olika sätt dokumentera vårt lands demokrati och med målsättningen att dessa värden, normer och dygder ska diskuteras och genomsyra hela befolkningen?
En sådan verksamhet i centrala Halmstad kunde markera den stora betydelse man tillmäter en gemensam samhällskultur för att motverka splittring och gynna gemenskap och utveckling i vår enda stad.
Per Herrström
Halmstad