I slutet av mars förra året hände det som ingen hade kunnat förutse: Kajsas pappa Sven Rautenberg gick hastigt bort.
– Vi var helt oförberedda, han var så pigg och aktiv och hade precis fyllt 60 år, berättar Kajsa som när den första chocken lagt sig var helt klar över att hon skulle ta över ledningen av Slottsmöllan Fastighets AB.
– Jag hade gått bredvid pappa en tid, och det har alltid varit givet att jag ska jobba här i någon form. Men det hade lika gärna kunnat vara som butiksinnehavare någonstans på området.
Det var 1991 som Sven Rautenberg började bygga upp företagshotellet, och då var byggnaderna – 40 000 kvadratmeter tomma industrilokaler från 1800-talet – oerhört nedgångna.
– De renoverades successivt och på 15 år växte antalet hyresgäster från tio till hundra. I dag arbetar 600 personer här, och vi uppskattar antalet dagliga besökare till 1500.
95 procent av ytorna är uthyrda, så Kajsa behöver inte lägga någon större kraft på marknadsföring. Den stora utmaningen är att kunna erbjuda flexibilitet.
– I höstas hade vi en handfull nya företag som ville in, och några befintliga som ville expandera. Då fick vi göra en rockad så att alla blev nöjda.
Och Kajsa kan sitt Slottsmöllan. Hon har vuxit upp och bor fortfarande på Villa Ekebo några hundra meter från fabriksbyggnaderna. Lillasyster Moa har gått på Wallbergsskolan, inrymd i brukets gamla disponentvilla, och Kajsa konstaterar att ”skolan tyvärr startade ett par år för sent för mig”. I området finns stall, hagar och träningsbanor, så Kajsa har även kunnat utöva sitt stora hästintresse på hemmaplan.
Men förutom den geografiska förankringen, finns också en stark tradition att luta sig emot.
– Jag är sjunde generationen och den andra kvinnan i ledningen. Den första var Ingrid Wallberg, pappas mormors syster, som dog 1965. Hon testamenterade Slottsmöllan till pappa, berättar Kajsa och tillägger att Ingrid Wallberg är en stor kvinnlig förebild.
– Hon var född 1890 och ville egentligen bli arkitekt. Men på den tiden ansågs yrket för tungt för en kvinna, så hon fick inte studera i Sverige. Då åkte hon till Frankrike och utbildade sig – bland annat praktiserade hon hos Le Corbusier – och blev därmed den första svenska kvinnliga arkitekten. Hon har ritat flera av huskropparna här på Slottsmöllan.
Ingrid Wallberg var känd som en hårdför, men oerhört stark kvinna, och Kajsa konstaterar att ”där kan vi snacka girlpower”. Men annars är jämställdhet inget som Kajsa funderar så mycket över – kanske för att det är fullständigt självklart för henne.
– Jag har aldrig blivit klappad på huvudet eller mötts av en ”lilla gumman”-attityd. Snarare tvärtom. Jag har fått väldigt mycket stöd och uppmuntran sedan jag tog över efter pappa, och han trodde stenhårt på mig och min kapacitet.
– Det är nog en generationsfråga, vi som är unga i Sverige i dag är så vana vid att tjejer får ta lika mycket plats som killar. Men visst, det finns alltid saker som kan bli bättre, tittar man till exempel på löner och andelen kvinnor i våra styrelser, så finns det mycket att göra.
Dags för en rundtur bland de anrika tegelbyggnaderna, som alla är Q-märkta och kräver en varsam hand vid renoveringar. Historiens vingslag är högst påtagliga, inte minst när vi kliver in i en tom lokal på flera hundra kvadratmeter, med enorma fönster och högt i tak. Det är inte svårt att föreställa sig den febrila aktivitet som måste ha rått för hundra år sedan, när textilindustrin var i full gång.
– På andra våningen var ullförrådet, det är också ett fantastiskt rum. Tänk er en saluhall, med en massa olika gårdsbutiker, här inne, säger Kajsa och tittar ut mot Nissan som dansar förbi bara några meter bort.
På Slottsmöllan finns olika typer av företag, alltifrån enmanskontor och konsulter till mer ”fysiska” verksamheter som klätterklubb, Friskis & Svettis och gokarthall.
– Här finns en bra mix, men förutom den där saluhallen saknar jag också ett litet kafé. Det kan räcka med ett hål i väggen någonstans, där du kan köpa gott kaffe och en fralla. Lunchrestaurang har vi redan, det är Magasinet – i det gamla sädesmagasinet.
Kajsas arbetsdagar är synnerligen varierade. Ena stunden diskuterar hon ett krånglande lås med någon från skatehallen, en timme senare får hon ta ställning till hur renoveringen av den stora muren runt Slottsmöllan ska gå till (”den är i dåligt skick, och det är rätt många löpmeter…”). Sedan är det styrelsemöten, marknadsföringsfrågor och kundsamtal. Och så vidare.
Kajsa, som tog studenten 2010, har läst juridik och nu vill hon läsa ekonomi parallellt med jobbet.
– Men framför allt känner jag att det är erfarenhet som gör att jag växer in i min roll.
På sikt är förhoppningen att även lillasyster Moa ska arbeta operativt med Slottsmöllan Fastighets AB – som ska utvecklas till att bli ett litet samhälle i staden. Ungefär som det var förr i tiden.
– Det här är ett familjeföretag och ett sätt att leva. Det är pappas livsverk, och även om han inte längre finns med oss, så lever han kvar på Slottsmöllan. Jag går i pappas fotspår – men i mina egna skor.
Ålder: 23 år den 12 mars.
Bor: Villa Ekebo.
Gör: Aktiv delägare i Slottsmöllans Fastighets AB.
Familj: Sambon Micke, mamma Pia och lillasyster Moa.
På fritiden: Rider, tränar på Friskis & Svettis och lagar mat.
Om ordet hen: ”Använder jag aldrig, vet inte riktigt vad jag ska ha det till.”
Fina minnen: ”När hela familjen var på ryttartävlingar under min uppväxt. I perioder var det tävlingar två–tre gånger i månaden, och vi brukade ge oss iväg på torsdag kväll och kom inte hem förrän på söndagen.”
Kvinnlig förebild: ”Ingrid Wallberg. Och här på Slottsmöllan finns många företag, både stora och små, med superdriftiga kvinnor på höga positioner.”
Manlig förebild: ”Pappa. Han lärde mig att allt är möjligt, och att alla kunder är lika viktiga, oavsett storlek. Samt att man ibland måste stå på sig – det går inte att vara omtyckt av alla.”
Har också gått: GMU, Grundläggande militär utbildning. ”Bland det roligaste jag gjort”. Kursen var på tre månader och Kajsa utnämndes till plutonens bästa soldat.
Slottsmöllans Fastighets AB äger och driver Slottsmöllan Företagscentrum. Bolaget omsätter drygt 30 miljoner kronor, och man har cirka 120 hyresgäster i lokalerna. Kajsa Rautenberg och hennes syster Moa är majoritetsägare, och styrelsens ordförande är Nicolas Hassbjer.
Slottsmöllan är en gammal textilindustri, och där har också varit tegelbruk. Ett eget kraftverk, byggt 1939, förser än i dag området med el, och man är också självförsörjande på vatten.
