Att Liberalerna vill riva ut vattenkraft i södra Sverige, när elpriserna skenar är visserligen inte nytt, men det är fortfarande förvånande. Än mer förvånande är det att man planekonomiskt vill ”hjälpa markägande bönder”, genom att tvinga dem att göra på det sätt man själv tycker är bäst.
Äganderätten är en central liberal princip. Om det vore så otroligt lönsamt att riva ut småskalig vattenkraft som debattörerna hävdar, finns det ju all anledning för dem att samla investerare, köpa kraftverken och göra slag i saken, enligt Liberalerna är det ju en kanonaffär.
Som vanligt landar tyvärr debattörerna i att det är bättre med kärnkraft. Kärnkraft som inte finns byggd ska alltså, någon gång i framtiden ersätta kraft som de vill riva här och nu. Priset får elkonsumenterna betala.
Dagens vattenlagstiftning fungerar inte. Det är inte bara vattenkraften, såväl småskalig som storskalig, som hotas i stor skala. Ett av världens effektivaste reningsverk får inte byggas ut. Städers utveckling hotas. Jordbruksmark skyddas inte och inga undantag görs för kulturmiljöer, vilket gör att många gamla bruksmiljöer riskerar att förfalla. Det är den lagstiftningen Liberalerna försvarar.
Centerpartiet arbetar för en hållbar vattenförvaltning. Självklart ska miljöåtgärder göras för vandrande fisk. Det kan dock inte betyda att allt annat ska försakas. Vi behöver all el vi kan få i södra Sverige, varje enskilt kraftverk må stå för en liten del, men tillsammans utgör det betydande mängder.
Sällan har uttrycket många bäckar små varit så passande. Det borde även Liberalerna förstå mitt i sin kärnkraftsiver.
Rickard Nordin (C)
energi- och klimatpolitisk talesperson
Svar på ”Miljövärden offras för betydelselös elproduktion” av Allan Stutzinsky och Kent Nyman.