I och med att svensk lagstiftning förbjuder vapenexport till länder i krig var söndagens beslut om att skänka vapen till Ukraina historiskt. Senast det skedde var när vi hjälpte vårt östra grannland i samband med att Sovjetunionen angrep Finland i början av andra världskriget.
Ukraina har i år tryckt på för att få köpa svenska så kallade Robot 57, avancerade pansarvärnsrobotar som skjuts iväg på uppåt 800 meters håll för att kunna slå ut välskyddade stridsvagnar uppifrån där pansarplåten är som tunnast.
Nu blev det i stället så att statsminister Magdalena Andersson (S) på söndagskvällen meddelade att Sverige skänker 5 000 pansarskott modell 86 från Försvarsmaktens egna förråd – jämte 5 000 hjälmar, 5 000 kroppsskydd o 135 000 fältransoner.
Det handlar om ett mindre sofistikerat vapen än robotarna som Ukraina suktat efter – men enligt major Jan Thorsson på Hallandsgruppen rör det sig inte på något sätt om utgångna vapen.
Används fortfarande
– Vi utbildar fortfarande för fullt på dem, säger han när vi träffas på Gipen intill Galgberget.
Han berättar att alla som sedan slutet av 1980-talet gjort lumpen på regementet i Halmstad endera själva lärt sig att skjuta med p–skotten eller hade någon kollega på plutonen som kunde handskas med dem.
När HP ber om en demonstration visar översergeant Emil Vikström hur man håller det Bofors-tillverkade, rörformade vapnet på axeln, fäller ut riktmedlet och siktar – för att slutligen trycka av med tummen. Eftersom det är ett engångsvapen kastar man röret när granaten avlossats.
– Max skjutavstånd är 400 meter, men för att uppnå hög träffsäkerhet bör man inte vara längre ifrån målet än 100–200 meter. Strider man inne i städer och ska skjuta längs gator handlar det oftast ändå inte om längre avstånd än så, förklarar fanjunkare Karl Danielsson.
Lättare pansarfordon
På SVT uttalade sig på söndagskvällen utrikesminister Ann Linde (S) om att man har dem till att ”skjuta mot tanks”.
Hon syftade förmodligen på det som man i Sverige kallar stridsvagnar – fast med tanke på hur tjockt pansar de har, är de kanske inte huvudmålen. I stället kommer p–skotten bäst till sin rätt mot lättare bepansrade trupptransporter – vilka utgör majoriteten av ryssarnas framryckande fordon.
– För att man ska få bra resultat lär vi våra stridsgrupper att alltid skjuta minst två samtidigt, säger Jan Thorsson.
När spetsen på granaten träffar sitt mål bildas en smal stråle som tar sig igenom pansarskyddet. Strålen skapar dels rök och en tryckvåg mot dem som befinner sig i fordonet, dels för den med sig en massa små, skadliga splitterpartiklar. Om ammunition eller bränsle träffas brukar det också börja brinna.
Vet ryssarna om att motståndarna har tillgång till sådana här vapen vågar de inte köra fram hur som helst.
– Vet ryssarna om att motståndarna har tillgång till sådana här vapen vågar de inte köra fram hur som helst, menar major Thorsson och hänvisar till tv-bilder av ryska pansarfordon som nu slagits ut i Ukraina.
Hellre p-skott än få robotar
Enligt uppgifter på nätsidan SoldF.com ligger prislappen för ett pansarskott på 10 000 kronor, medan en robot 57 sägs kosta runt 250 000 kronor.
– Hade jag haft hand om ukrainska försvarare skulle jag hellre valt många p–skott än färre robotar, säger Karl Danielsson och berättar att amerikanska soldater använt vapnet flitigt i Irak och Afghanistan under exportnamnet AT-4.
– Om nu städerna ska försvaras av snabbutbildade miliser bör det vara så enkelt som möjligt. På en kvart kan jag lära en nykomling hur man avfyrar ett p–skott. Får jag en dag på mig att träna folk kan de dessutom bli duktiga skyttar, fortsätter han, medan Emil Vikström visar hur man med olika streck på riktmedlet kan sikta med framförhållning på fordon som rör sig.
Bakblås
Enda nackdelen med det rekylfria pansarskottet är att det måste vara fritt utrymme 15 meter bakom för det kraftiga bakblåset – så det går inte att skjuta från trånga utrymmen.
– Men det går utmärkt att luta sig ut genom ett fönster eller skjuta från ett hustak, säger Jan Thorsson och berättar att de utbildar soldaterna i Hallands hemvärnsbataljon på just p–skott modell 86.
Klart är i alla fall att styrkeförhållandena mellan Ryssland och Ukraina gör att landet med samma färger på flaggan som Sverige har behöver hjälp utifrån. Enligt analyssajten Global Firepower har Ryssland 850 000 aktiva soldater att tillgå, jämfört med Ukrainas cirka 200 000.
Vad man än jämför så är Rysslands militära förmågor större – vilket har sin grund i att president Putins land har en försvarsbudget som är 13 gånger så stor som president Zelenskyvs land har.
Exempelvis har Ryssland 544 attackhelikoptrar mot Ukrainas 34, Ryssland har 772 stridsflygplan mot Ukrainas 69 och Ryssland har 12 420 stridsvagnar mot Ukrainas 2 596.
Samtidigt pekar bedömare nu på att Ukrainas befolkning har hög kampvilja – samtidigt som vapen strömmar in från utlandet.
