Som man beställer får man svar. Det är kortversionen av den rapport som Halmstads kommun beställde för att utreda konsekvenserna för kulturmiljön om det byggs ett nytt hotell på Österskans.
Och rapporten instämmer i länsstyrelsens tidigare svidande kritik och menar att det 16 våningar höga hotellet innebär ”mycket stora negativa konsekvenser för riksintresset för kulturmiljövård”, vilket Hallandsposten rapporterat om.
”När man då bygger en så hög byggnad i ett centralt läge så menar vi att det blir en skalförskjutning – att man inför en helt ny skala som inte funnits förut”, säger Emy Lanemo, teamchef för kulturmiljö på Norconsult, och en av dem som har arbetat med beställda rapporten.
Bakgrunden till den slutsatsen är att Halmstads stadskärna, som har sin historiska grund i 1600-talets stadsplan, och Östra förstaden som byggdes på 1800-talet, omfattas av riksintresset för kulturmiljö.
De senaste två åren har planerna på ett nytt hotell på Österskans varit en hett debatterad fråga i Halmstad, inte minst har hotellmotståndare gjort sina röster hörda. För att stoppa hotellplanerna genomfördes hösten 2020 en kampanj för att få till en folkomröstning i frågan, ett initiativ som kommunfullmäktige också biföll i början av sommaren förra året.
Trots ett folkligt motstånd har det funnits ett brett politiskt stöd för hotellplanerna. Men efter att slutsatserna från den nu aktuella konsultrapporten blev kända i november förra året svängde Socialdemokraterna i sitt stöd för ett nytt hotell. Kommunrådet Stefan Pålsson (S) meddelade då att man ville avbryta det pågående detaljplanearbetet och därmed även stoppa den planerade folkomröstningen som skulle hållas den 23 januari i år.
När kommunstyrelsen senare skulle fatta beslut i frågan blev i stället beslutet att skjuta upp folkomröstningen till att hållas i samband med de allmänna valen den 11 september.
Men kritiken från konsultrapporten fick inte stå oemotsagd. Ledande tjänstepersoner inom kommunen menade att rapporten inte höll måttet och kommunstyrelsens ordförande Jonas Bergman (M) sa på ett fullmäktigemöte kort och kort att ”en dålig konsultrapport är en dålig konsultrapport”.
Hur det var med den saken kunde ingen utomstående veta då kommunen hävdade att rapporten var arbetsmaterial och inte kunde lämnas ut. Hallandsposten överklagade kommunens beslut att hemlighålla rapporten till kammarrätten. För ett par veckor sedan fick tidningen rätt, rapporten är offentligt material och ska lämna ut, vilket den också gjordes. Det är alltså tidningens arbete som gjort att konsultrapporten nu är tillgänglig för allmänheten, och därmed kan granskas.
Den aktuella rapporten har gjorts av konsultbolaget Ramboll och består dels av en så kallad miljökonsekvensutredning (MKB), dels en kulturmiljöutredning som fungerar som ett underlag till MKB:n. Den tunga kritiken mot hotellplanerna kommer från utredningen om kulturmiljön, där det alltså framkommer att den höga byggnaden kommer att påverka stadens lågmälda siluett markant.
Samma kritik återfinns även i länsstyrelsens samrådsyttrande till förslaget om den nya detaljplanen.
”Länsstyrelsen bedömer att planförslaget inte är förenligt med de kulturmiljövärden som utgör grunden för riksintresseområdet Halmstad”, skriver länsstyrelsen i sitt yttrande från september 2020. Grunden för denna kritik finns i att ”den föreslagna byggnaden är i en avvikande skala som är helt främmande för bebyggelsen inom riksintresseområdet”.
Eftersom kommunen hittills inte varit nöjd med konsultrapporten från Ramboll har man nu beställt ytterligare en utredning som en slags ”second opinion”. Upphandlingen av den rapporten är inte avslutad men den väntas ändå var klar till den siste mars.
När allt material sedan är klart kan den sista versionen av detaljplanen skickas ut på ett nytt samråd. Men den stora knäckfrågan är att länsstyrelsen sitter med trumf på hand och kan upphäva en av kommunfullmäktige antagen detaljplan. Därför finns det all anledning för kommunen att lyssna in den kritik som finns från länsstyrelsen.
Kritiken från både länsstyrelsen och Ramboll grundar sig framför allt i det riksintresse för kulturmiljö som Halmstads stadskärna omfattas av. Hur ska då en kommun förhålla sig till riksintressen när den behöver utvecklas? I det här fallet är det tydligt att det finns en konflikt mellan hur politikerna vill att Halmstads stadskärna ska se ut i framtiden och det riksintresse som gäller.
Det är Riksantikvarieämbetet som fattar beslut om riksintressen för kulturmiljö. Ledarredaktionen tog kontakt med myndigheten och i ett mejlsvar skriver Johan Aspfors, handläggare på kulturmiljöavdelningen på Riksantikvarieämbetet, att flertalet av dagens riksintressen togs fram under 1980-talet och att myndigheten fattade beslut om dessa 1987. Så gäller även för riksintressena för Hallands län, och där Halmstads stadskärna ingår.
Det är också Riksantikvarieämbetet som kan ta beslut om att revidera riksintressen, efter förslag från länsstyrelserna. Vad som också gäller för alla riksintressen är att de ”väcks” till liv i samband den fysiska planeringen och det är då som kommunen ska tillgodose de riksintressen som finns.
”Man skulle kunna säga att det är en plattform för diskussion mellan stat och kommun hur man ska ta tillvara kulturhistoriska värden i förändringssituationer. Men det är inget skydd i den meningen att ingenting kan göras, tanken är att det ska gå att utveckla”, skriver Johan Aspfors.
Mot bakgrund av tidigare väldigt dåliga erfarenheter av hur historiska miljöer i svenska stadskärnor har raserats för att ge plats för modernare byggnader kan man förstå vikten av att i dag värna om äldre historisk bebyggelse i många svenska städer.
De historiska sammanhangen är givetvis viktiga för vår förståelse av vårt samhälle och vår tillvaro. Men samtidigt får inte historien vara som en kvarnsten runt halsen som hindrar varje försök att utvecklas. Och det gäller även för Halmstad.
Precis som i många andra städer har Halmstads centrum en tuff utmaning när affärer stänger och lämnar tomma butikslokaler bakom sig. Förvisso har Halmstad den senaste tiden med hjälp av ett aktivt arbete lyckas vända på trenden, i alla fall på kort sikt. Den övergripande trenden är ändå tydlig, centrum håller långsamt på att utarmas till förmån för bland annat extern handel och en växande e-handel.
Omdaningen av Österskans ska ses i det perspektivet, och kan visa vägen för en utveckling och utvidgning av Halmstads stadskärna.
När framtiden planeras är det givetvis viktigt att väga olika intressen mot varandra. I det sammanhanget väger kritiken från både länsstyrelsen och den nu aktuella konsultrapporten tungt. Men frågan är ändå, vilket Halmstad är det politikerna ska planera för? Ett Halmstad som för evigt är fast i sin medeltida struktur eller ett Halmstad som tar sikte på att utvecklas? När det väl är dags för länsstyrelsen att pröva den planerade detaljplanen är det viktigt att väga olika intressen mot varandra och inte bara se till riksintresset för kulturmiljön.
Ansvaret för Halmstads framtid ska ytterst ligga hos de kommunala beslutsfattarna, det är de som är folkvalda och därmed företräder Halmstads invånare. Finns det en majoritet hos politikerna för ett hotell på Österskans ska det givetvis väga mycket tungt.
Det är de folkvalda som har att svara inför sina väljare och på samma gång har att se till Halmstads kommuns och dess invånares bästa. Låt därför Halmstads politiker ha den största makten över både stadens och kommunens utveckling.
När det väl kommer till att planera för framtiden bör Halmstads beslutsfattare ta fasta på det nya Halmstad, inte det gamla. Därför bör också ett nytt hotell på Österskans vara huvudspåret som leder framåt för Halmstads utveckling.
