Frågan om munskyddens effektivitet har skapat en djup spricka mellan forskare och experter.
Å ena sidan finns studier som hävdar att munskydd kan stoppa spridningen av coronavirus i den närmaste omgivningen om de används på rätt sätt.
Å den andra sidan finns det rapporter som hävdar att munskyddens effekt är begränsad och att det saknas vetenskapliga bevis för att de verkligen hjälper.
Folkhälsomyndigheten i Sverige har hittills stått för den senare linjen och har under pandemin hårdnackat stått fast vid att inte gå ut med någon rekommendation, en hållning myndigheten börjar bli allt mer ensam om.
LÄS MER:Så använder du ett munskydd på rätt sätt
Samtidigt har man i övriga Norden infört krav eller rekommendationer på att munskydd ska användas i publika miljöer. Danmark har infört sådana krav medan man i Finland nöjer sig med en rekommendation. I Oslo är munskydd ett krav i kollektivtrafiken.
Därmed har trycket på Sverige ökat.
Vi fortsätter att bevaka kunskapsläget och ser över alla rekommendationer – det gäller förstås även munskyddsanvändning.
På frågan om det är aktuellt att ändra rekommendationerna i Sverige säger Sara Byfors som är chef för enheten för laborativ bakterieövervakning vid Folkhälsomyndigheten:
– Ja, om ny evidens (belagd kunskap) tillkommer eller om vi bedömer att munskydd kan vara effektivt i en specifik miljö. Vi fortsätter att bevaka kunskapsläget och ser över alla rekommendationer – det gäller förstås även rekommendationen avseende munskyddsanvändning.
Kan det bli aktuellt med lokala eller regionala rekommendationer?
– Ja, det kan bli aktuellt – men inga sådana diskussioner pågår just nu, säger hon.
Underlaget bedöms som bristfälligt
Gällande munskyddens för- eller nackdelar för att minska smittorisken menar Sara Byfors att det vetenskapliga underlaget för effekten av en bred munskyddsanvändning ute i samhället bedöms som bristfälligt och att de flesta studierna som gjorts är teoretiska.
– Det finns studier, de flesta är små och eller bygger på teoretiska modeller, som pekar i båda riktningarna. Många länder inför munskydd men väldigt få utvärderingar tycks genomföras, det har i alla fall inte rapporterats om några ännu, säger hon.
Sveriges hållning har lett till kritik, både nationellt och internationellt.
Riktar skarp kritik mot Folkhälsomyndigheten
En av dem som vill sätta press på Folkhälsomyndigheten är Fredrik Elgh, överläkare och professor i virologi vid Umeå universitet. Han riktar skarp kritik mot att det saknas en allmän rekommendation om munskydd.
– Jag kan inte begripa varför Folkhälsomyndigheten inte gått ut med rekommendationer för länge sen – och jag förstår det än mindre nu. Nyligen kom en vetenskaplig rapport som visar att ett munskydd tar bort 90 procent av smittande vattendroppar och runt 70 procent när vi hostar. Om en person med virus bär munskydd i ett trångt utrymme, exempelvis i en buss, så smittar den personen inte någon annan, risken är åtminstone väldigt liten och det är det som är poängen, säger han.
Men myndigheten säger inte att man inte ska använda munskydd?
– Deras expertis säger att det inte finns belägg för att munskydd hjälper. Jag, och väldigt många sakkunniga runt om i världen, hävdar att det finns ett skydd. För mig är det självklart att Folkhälsomyndigheten ska göra en rekommendation – man ska pedagogiskt och uppmuntrande gå ut och visa när och hur munskydd ska användas, precis som man gjort med handtvätten, betonar Fredrik Elgh.
Alla verktyg ska ut ur lådan för att stoppa smittspridningen och för att hindra att fler blir sjuka och dör.
Att ha munskydd är ingen helgardering enligt Elgh men han trycker på att den sammanlagda effekten av olika åtgärder påverkar i positiv riktning.
– Alla verktyg ska ut ur lådan för att stoppa smittspridningen och för att hindra att fler blir sjuka och dör. Jag vill starkt rekommendera att alla använder munskydd i solidaritet med varandra. Naturligtvis ska vi göra det där skydden är verksamma och det är när vi är i inomhusmiljöer där det är trångt, dåligt med luft och svårt att hålla avstånd som är så viktigt. Exempelvis när vi är i affärer eller åker kollektivt, säger han.
WHO rekommenderar munskydd
Från Världshälsoorganisationen WHO betonar man att i det förvärrade coronaläget bör länder som Sverige införa munskydd där smitta kan spridas. Vid en internationell pressträff nyligen sa Mike Ryan som är chef för WHO:s krisberedskap:
– Vi rekommenderar alla länder i situationer där det finns samhällsspridning att överväga användning av munskydd. Munskydd fungerar och fungerar särskilt bra i miljöer där man inte kan hålla avstånd, sa Mike Ryan.
Även han poängterade att det handlar om en helhetsbild; att användningen av munskydd bör vara ett komplement till avstånd och handtvätt liksom att skydden måste användas på rätt sätt. Ryan fick nyligen stöd av WHO:s Europachef Hans Kluge som ansåg att om 95 procent av befolkningen använde munskydd skulle det inte behövas några nedstängningar i samhället.
Expertgruppen går emot Folkhälsomyndigheten
I slutet av förra veckan gick Kungliga Vetenskapsakademiens expertgrupp ut och förespråkade munskydd – helt på tvärs mot Folkhälsomyndigheten.
– Vår slutsats är att det finns två möjliga sätt att förhindra smitta inomhus. Dels att öka luftomsättningen genom att vädra, dels att använda munskydd, förklarade, gruppens ordförande Staffan Normark.
Normark, som är professor i molekylär mikrobiologi och smittskydd, förklarade vidare:
– Munskydd minskar antalet partiklar som går ut från den som är smittad, och antalet partiklar som går in i den som riskerar att smittas. Viruset kan vara luftburet, enligt de studier som akademien gått igenom, och munskydden hindrar då de små, små vattendropparna. Men för att skydda mot smitta måste munskyddet täcka både näsa och mun.
Att enskilda organisationer eller individer rekommenderar munskyddsanvändning i vissa miljöer är inget vi har någon synpunkt på.
Akademiens slutsats är dock inget som biter på Folkhälsomyndighetens expertis.
– Att enskilda organisationer eller individer rekommenderar munskyddsanvändning i vissa miljöer är inget vi har någon synpunkt på, säger Sara Byfors.
Omfattande dansk studie
En dansk studie som går på myndighetens linje presenterades nyligen. Studien, Danmask-19 är gjord vid Köpenhamns universitetssjukhus. Den visar att skillnaden på att bära munskydd eller att inte bära munskydd för att minska smitta inte är särskilt stor.
I den fick cirka 5 000 vuxna vistas minst tre timmar utanför sina hem – hälften med munskydd och hälften utan.
– Studien är intressant, men när man ta del av resultatet ska man ha med sig att den gjordes när smittan i samhället låg på en förhållandevis låg nivå, säger Fredrik Elgh.
Resultatet av den danska studien visade att 42 av personer (1,8 procent) med munskydd hade blivit smittade medan 53 personer (2,1 procent) av de som inte bar munskydd hade haft en infektion.
– Danmask-19 är en intressant studie där man studerat skyddseffekten för en individ som bär ett munskydd i sin vardag på ett för Sverige relevant sätt. Men studien kan inte visa på en effekt och ändrar inte vårt ställningstagande kring munskyddsanvändning. Men den utgör en pusselbit för att förstå den eventuella effekten av munskyddsanvändning i samhället för att minska smittspridningen, säger Sara Byfors vid Folkhälsomyndigheten.
”Borde finnas minst 50 sådana studier”
Hon får medhåll av Agnes Wold, läkare och professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet.
– Danskarna ska ha cred, deras randomiserade studie, som bygger på ett slumpmässigt urval, är den första av sitt slag, även om den kanske är för liten för att man ska kunna dra några slutsatser. Grejen är att vi borde ha tillgång till minst 50 sådana studier, säger hon.
Det är en gigantisk skandal att det inte finns fler studier. En förklaring till att de saknas är att det inte varit tillräckligt trendigt att forska på området.
Agnes Wold är kritisk till att det inte finns mer av underbyggd och avancerad forskning kring munskydd och dess effekter.
– Det är en gigantisk skandal att det inte finns fler studier och att det inte görs fler. En förklaring till att de saknas är att det inte varit tillräckligt trendigt eller intressant att forska på området. Det krävdes en pandemi för att blotta hur lite vi vet, säger hon.
”Råden måste vara korrekta och ha effekt”
Agnes Wold ger indirekt ett stöd till Folkhälsomyndighetens beslut att inte gå ut med rekommendationer i munskyddsfrågan.
Det krävdes en pandemi för att blotta hur lite vi vet.
– Det är vad jag anser själv som forskare. Ska man ge råd så måste man vara konkret och konsekvent och framför allt veta att råden är korrekta och har effekt. Ska man gå ut med något gällande munskydden så krävs det bättre underlag än vad som finns idag, säger hon och fortsätter:
– Det man kan se i den danska studien – där man lottade vilka som skulle bära munskydd ute i samhället och vilka som inte skulle göra det – var att risken för att bli smittad med corona alltså var 1,8 procent i munskyddsgruppen och 2,1 procent i den så kallade kontrollgruppen. Det är en reduktion med 14 procent. Därför är det viktigt att förstå att även om munskydd skulle ha en effekt så är den troligen ganska liten. Man ska alltså inte tro att ett munskydd gör att man kan känna sig säker, säger Agnes Wold.
Riskerar att bli kontraproduktivt
Hon menar menar att ett regelverk kring munskydd riskerar att bli kontraproduktivt.
– Dels för att man kan tro att munskydd har en större effekt än de har, dels för att man kanske gör grejer som man inte skulle gjort utan munskydd, som att stiga på en fullpackad buss eller stå för nära andra personer. Hela munskyddsgrejen passar in i det mönstret, säger hon.
I fikarum finns inga munskydd. Det är avstånd, avstånd och åter avstånd man ska tänka på.
Agnes Wold betonar att det i själva verket är tvärtom – det är inomhus, vid sociala tillställningar, på arbetsplatser och i fikarum som man har störst anledning att oroa sig för smittspridning.
– Då sitter man nära, oftast med personer man känner – och där ingen har munskydd på sig. Det är avstånd, avstånd och åter avstånd man ska tänka på, betonar hon.
