Inte någon hade kunnat förutspå de svårigheter som idrottsvärlden skulle möta under 2020.
För HBK kom konsekvenserna av coronapandemin dessutom efter ett 2019 där klubben gick igenom ett rejält stålbad och räddade elitlicensen med försäljningen av Kombihallen.
När året snart ska summeras finns fortfarande vissa frågetecken kvar att reda ut även om HBK har gjort ett sportsligt starkt år.
– Vi la en budget som var väldigt tuff för att vi ville se till att vi inte skulle hamna i samma situation som under föregående år. Sedan kom corona och det gav ytterligare påverkan på vår budget. Framför allt har det inneburit att vi inte har kunnat sälja sponsorintäkter som vi hade önskat plus att vi inte har haft några publikintäkter överhuvudtaget, konstaterar Pelle Nilsson.
Publikbortfall på flera miljoner kronor
Bortfallet i publikintäkter beräknas till tre-fyra miljoner kronor. Då hade HBK budgeterat med 2500 åskådare efter hur det såg ut 2019. Men med HBK i toppen av Superettan hela året är publikbortfallet sannolikt större än så.
– Men vi har som ambition att vi kommer klara året med bakgrund av att vi sålde Rasmus (Wiedesheim-Paul till Rosenborg) och sedan får lite kompensation för uteblivna publikintäkter från Riksidrottsförbundet.
Under fredagen stod det klart att HBK fick drygt 1,1 miljoner kronor i coronastöd för uteblivna intäkter i samband med ungdomsturneringen Laxacupen.
Men HBK väntar fortfarande på nästa veckas besked om hur mycket man får för de uteblivna publikintäkterna under året.
Och innan man vet hur stor den potten blir vet man inte heller om man kommer behöva ta något från det egna kapitalet.
– När vi vet vad vi får då vet vi också hur året kommer sluta.
Allsvenska platsen värd åtta miljoner
Den sportsliga framgången är därför extra viktig i år.
För HBK är den allsvenska platsen värd miljoner.
Närmare bestämt strax över åtta miljoner kronor – det dubbla jämfört med vad HBK fick för sjätteplatsen 2019.
Det nya tv-avtalet och spelavtalet, som startade under 2020, ger Allsvenskan och Superettan drygt 600 miljoner kronor att dela på per år.
25 procent av det får Superettan-klubbarna dela på vilket i år, enligt vad HP erfar, ger en pott på drygt 112 miljoner kronor att fördela utifrån slutplacering i tabellen.
Inför året kom dock klubbarna i Superettan överens om att ändra den procentuella fördelningen av de centrala medlen för att göra den jämnare än tidigare. I år får seriesegraren 7,35 procent och tabelltvåan 7,25 procent av pengarna. Det betyder att en allsvensk direktplats är värd över åtta miljoner kronor.
Välkomna pengar ett år i coronans spår.
– Självklart är de pengarna jättevälkomna. Varje intäkt som man kan få är viktig och vi är oerhört glada över den ökade ersättningen, säger Pelle Nilsson.
Men den allsvenska potten, som HBK kommer få del av från och med nästa år, är större och växer till 76 procent 2022 och 77 procent 2023-2025.
Förhoppningen från HBK:s sida är att bibehålla det egna kapitalet, som var två miljoner kronor inför året, så orört som möjligt.
Men det har krävt en försäljning av skyttekungen Rasmus Wiedesheim-Paul för drygt fem miljoner kronor.
– Den var skillnaden i princip mellan överlevnad eller inte. Den var avgörande för oss, säger Pelle Nilsson.
Oklart hur mycket HBK har råd att förstärka
När det gäller vilka ekonomiska förutsättningar HBK kommer ha i vinter vill han dock vara mer försiktig än så länge.
Kommer det finnas utrymme att förstärka i vinter?
– Det är lite tidigt att svara på än även om det självklart är viktigt att titta på hur spelartruppen ser ut.
Har ni ekonomin för att behålla vissa av de tunga namn som har utgående kontrakt?
– Det är också en svår fråga att svara på, men förhoppningen är att komma i mål med dem, men det beror förstås också på vad slutnotan blir.
LÄS MER:Boman sköt HBK till Allsvenskan
LÄS MER:Profilernas hyllning till HBK efter avancemanget
LÄS MER:Landslagsspelare och klassiska lag – det här väntar HBK i Allsvenskan
