Totalstopp för tung trafik till och från lilla Elmhult

När begränsningarna av broarnas vikt kom för tre år sedan kontaktades kommunen som sköter vägunderhållet. Sedan dess har ingenting hänt.

ANNONS
LocationKnäred||

De två broarna som tar Elmhultsborna över Vänneån vid gränsen mot Kronoberg blev nerklassade i bärighet av Trafikverket för tre år sedan. Då hade man fram till början av året för åtgärder så att lastbilar tyngre än 21 ton skulle kunna ta sig fram till samhället. Men inget hände förrän tiden började rinna ut för åtgärder – då satte kommunen upp skylt om begränsningarna.

– Det är en sorglig historia. Vi har hela tiden litat på att kommunen som står för skötseln skulle lösa detta. När vi pratar med dem nu säger det att frågan ska tas upp i höst. Det visar att det inte är något högprioriterat ärende och för sent när de haft tre år på sig, säger Evert Gustavsson, ordförande i vägföreningen.

ANNONS

Trafikverket gick för ett par år sedan igenom broar på enskilda vägar efter att de uppdaterat hur de beräknar bärigheten för dessa. De omfattas av samma regelverk som större broar, som exempelvis Öresundsbron.

– Allt med lastbilar i infrastrukturen stoppas upp. Området blir helt avklippt för fortsatt byggnation men också i näringar som jord- och skogsbruk, säger Johan Inghammar som driver Vänneåns fiskodling utmed vägen till Elmhult och frågar sig:

– Vad ska de klippa av härnäst? Det kanske bara ska vara en del i Laholms kommun som ska ha full bärighet?

Skogsfastigheter kan bara dra ut virke på omvägar

Det finns ett antal skogsfastigheter ovanför broarna där det nu blir besvärligt med timmertransporter då de är tyngre än myndighetens klassning.

– Jag ringde och frågade Trafikverket när beskedet kom, de hade inte gjort någon ny besiktning utan det är ett skrivbordsbeslut, beroende på hur de räknar, säger Evert Gustavsson.

Vägen över bron är snabbast. Vägen genom Elmhult slutar i Kronoberg men efter byn blir det en grusväg som de menar har sämre bärighet för tung trafik.

– Vi vill ha en möjlighet att dra ut vårt virke detta hållet. Alternativet är en omväg på en väg som är sämre, där lade sig en lastbil i mossen dessutom. Vi blir frustrerade som bor här. En ny bro kostar pengar och tar tid, det är vi medvetna om. Men kommunen har haft tre år på sig att projektera och söka statliga bidrag, säger Evert Gustavsson.

ANNONS

Som det är nu fortsätter fortfarande sopbilarna att köra över broarna för att tömma kärlen. Men oron från de boende är om räddningstjänstens tyngre fordon kommer köra över.

Den som lovade att åtgärder har slutat

På Laholms kommun har den som hållit i ärendet från början slutat. Men att det är de som ska hålla i och driva ärendet motsätter de sig och menar att de ska ses som en entreprenör som utför skötsel och åtgärd

– Kommunen får in de statliga bidragspengarna och sköter då underhållet i runt 120 av 140 vägföreningar i kommunen. Sedan kan man söka investeringsbidrag från trafikverket för särskilda insatser. Kommunen fungerar som vilken entreprenör som helst, det är det viktiga. Vägföreningarna har fortfarande det juridiska ansvaret, säger Kristian Svärd, projektledare på Laholms kommun.

Kommunen sköter runt 50 mil enskild väg åt vägföreningarna.

– 2012 gjorde Trafikverket omklassning av broarna. Vikterna har inte varit mer eller mindre innan dess, utan det som har hänt är att vi har behövt markera upp det på skyltar. Nu blir chauffören uppmärksammad på detta, säger Kristians Svärd och fortsätter:

– Man har ju haft timmertransporter över bron tidigare. Det är inte förbjudet att köra över broarna, men föraren tar ett eget ansvar om bilen väger mer än skyltat och det skulle hända något.

ANNONS

De har blivit lovade att kommunen skulle bistå och driva ärendet om åtgärder som höjer bärigheten på den befintliga eller en ny bro.

– Vad min företrädare har lovat eller inte vågar jag inte svara på. Men att fixa en sådan bro till föreningen med projektering och kostnadsberäkning kan vi inte, vi får inte gynna någon enskild, säger Kristian Svärd.

Han menar att kommunen nu ska bjuda in vägföreningen till samtal för att klargöra deras olika roller och hur de kan gå vidare.

– Ska man göra något får föreningen vara med och ta i det och söka bidrag. Det är en kostsam historia att göra en bro som tål transporter på 70-ton, säger Kristian Svärd.

ANNONS