Allt fler miljoner läggs på att köpa ut personal

Sedan 2017 har kommunens förvaltningar och bolag lagt omkring 31,5 miljoner kronor på olika ekonomiska överenskommelser – arbetsgivaravgifter och sociala avgifter inräknat.

Den största kostnaden – omkring 22 miljoner – står förvaltningarna för. Resterande 9,5 miljoner ligger hos kommunens olika bolag.

En närmare granskning av de utköp som gjorts inom kommunens förvaltningar visar att kostnaden har ökat. Både 2017 och 2018 landade notan på strax över fyra miljoner kronor.

I fjol och hittills i år är summan redan uppe i cirka 13,7 miljoner.

Antalet överenskommelser skiljer sig inte åt mellan åren, utan ligger på ett 20-tal vilket alltså motsvarar ungefär två utköp per månad. Däremot har överenskommelserna för 2019 och 2020 varit dyrare i snitt. Slutsatsen blir att det är fler personer med högre lön och befattning som köpts ut.

Fler kostsamma uppgörelser

Dyraste utköpet inom förvaltningarna i fjol var en HR-strateg som gick hem med lön på över en halv miljon. Två områdeschefer gick hem med sammanlagt 614 000 kronor.

Även i år har det träffats flera kostsamma uppgörelser. Sparkade hemvårdschefen Jennie Vidal, som fick drygt 1,3 miljoner, drar upp den totala summan rejält. Dessutom har en rektor gått hem med 625 000 kronor och en områdeschef med 600 000.

LÄS MER:Jennie Vidal slutar i Halmstad: ”Överens om att gå skilda vägar”

Barn- och ungdomsförvaltningen har lagt mest pengar på ekonomiska uppgörelser, både i fjol och i år. Totalt handlar det om strax över fem miljoner, sociala avgifter och arbetsgivaravgifter inräknat.

– Jag har ingen förklaring till det mer än att det är en stor förvaltning med många medarbetare, säger Leif Johansson, förvaltningschef.

Hem toppar bolagsligan

Bland bolagen toppar Halmstads Energi och Miljö, Hem, listan. Sedan 2017 har bolaget spenderat cirka fem miljoner på att lösa ut sammanlagt sex anställa. Det rör sig bland annat om två avdelningschefer och nu senast vd:n Monica Karlsson som gick hem med 1,5 miljoner.

LÄS MER:Monica Karlsson slutar som vd för Hem

Därefter följer kommunens fastighetsbolag, HFAB, som har löst ut tre chefspersoner, varav en vd, till en kostnad av drygt 2,5 miljoner, följt av Halmstads stadsnät vars kostnad för utköp uppgår till cirka 1,3 miljoner.

Leif Johansson anser dock inte att bolags-vd:ar eller förvaltningschefer ska räknas in i den totala summan när man tittar på ekonomiska överenskommelser.

– Kostnaden för dessa personer är en del av ingånget anställningsavtal och vd:ar är dessutom undantagen reglerna i lagen om anställningsskydd, säger han.

Eftersom kostnaden dock aldrig hade uppstått om dessa personer slutat frivilligt för att till exempel gå till andra jobb har HP ändå valt att räkna in summorna.

Ingen orimlig summa

Vare sig Leif Johansson eller Jonas Bergman tycker att Halmstads kommun sticker ut när det gäller ekonomiska uppgörelser.

– Jag tror att vi ligger i paritet med övriga kommuner. Vi har 7 500 anställda inom kommunen så på ett helt år handlar det om 0,3 procent som får en sådan här överenskommelse, säger Leif Johansson.

Jonas Bergman, hur ser du på summan – drygt 31 miljoner på knappt fyra år – är det orimligt mycket pengar?

– Nej, det tycker jag inte och det ska också ställas i relation till att vi under samma period har betalat ut över tolv miljarder i löner för tillsvidareanställda. Det är bra att den här möjligheten finns när det av olika anledningar inte fungerar och det är också en del av arbetsrätten. Framför allt så blir det billigare än att tvista, och det går snabbare, säger Jonas Bergman.

Att kostnaden har ökat är mer en tillfällighet och beror inte på att det skulle ha skett någon förändring i kommunens rutiner för dessa uppgörelser, tillägger han.

– Vi har däremot numera ett standardavtal för direktörer, förvaltningschefer och vd:ar på tolv månaders avgångsvederlag. Tidigare saknades denna tydlighet och då kunde det ibland bli mer än så. Så det har skett en åtstramning de senaste åren.

Inte heller oppositionsrådet Krissi Johansson (S) tycker att siffran är orimligt hög i förhållande till den totala lönekostnaden.

– Men, vad jag förstått är en stor del kopplade till rehabiliteringsärenden. Den stora utmaningen framåt är ju faktiskt att behålla personal för att säkra välfärden och kompetensförsörjningen. Därför är hälsofrämjande insatser och kompetensutveckling för alla medarbetare viktig. Då är jag övertygad om att sjuktalen kan sjunka, vilket också kan leda till färre sådana här avslut, uppger hon.

Ekonomiska uppgörelser träffas när parterna av någon anledning inte kommer överens. Det kan också vara så att arbetsgivaren anser att den anställde har misskött sig – men inte så pass allvarligt att det finns grund för uppsägning. En annan orsak kan vara att det har uppstått en arbetsbrist vid omorganisation. Skillnaden mot en tvist är dock att bägge parter vill teckna en överenskommelse, uppger Leif Johansson.

TEXT

Cecilia Welin

cw@hallandsposten.se