När årets budget först presenterades var det med ett förväntat överskott på 18 miljoner. Delårsbokslutet visar dock helt andra siffror.
– Alla kommuner redovisar generellt goda resultat för 2020 och det kan tyckas lite märkligt med tanke på att vi har haft den största nedgången i ekonomin i mannaminne. Men det beror på att statliga stöd på grund av pandemin har tillkommit, stöd som varit högre än de kostnader som uppstått av samma orsak, säger Jan Fritz, ekonomidirektör.
Covid-19-stöd
Prognosen visar att kommunen kommer att landa på omkring 280 miljoner i överskott. På plussidan finns till exempel 205 oväntade miljoner från staten, bland annat för att hantera de ekonomiska konsekvenserna av covid-19, samt ett positivt resultat på 17 miljoner för förvaltningarna.
På minussidan finns bland annat minskade skatteintäkter med 86 miljoner.
– Andra saker som påverkar är att vi till exempel har lånat lite mindre än vi tänkt oss och investerat lite mindre än planerat, säger Jan Fritz.
Kommunstyrelsen har ett stort plusresultat – 102 miljoner. Detta beror bland annat på engångsintäkter i form av försäljning av mark och fastigheter samt en fordran på staten på cirka 40 miljoner.
– Det är pengar som vi ansökt om för covid-19-satsningar. Vi vet inte om vi kommer att få hela summan, men vi tror det, säger Jan Fritz.
Dessa 40 miljoner ska i så fall fördelas på olika nämnder, framför allt hemvårds- och socialnämnden.
Vissa nämnder går back
Prognosen utan dessa miljoner visar dock att hemvårdsnämnden går 15 miljoner back, bland annat på grund av kostnader som uppstått i samband med covid-19.
LÄS MER:Coronakrisen beräknas kosta äldrevården 46 miljoner
Även utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden går back – med 18 miljoner. 17 miljoner beror på ökade kostnader för ekonomiskt bistånd.
Socialnämnden går däremot med 10 miljoner plus, varav 9 miljoner beror på färre externa placeringar för barn och vuxna.
Övriga nämnder har smärre plus- eller minusresultat.
Bra koll på ekonomin
Ella Kardemark (KD), ordförande i personal- och ledningsutskottet, säger att prognosen visar att kommunen har bra kontroll över sin ekonomi.
Jan Fritz håller med och påpekar att extra stöd i form av statliga pengar är ett välkommet tillskott även om det inte är något kommunen kan räkna med.
– Stora tillskott enskilda år är utmanande att hantera då offentlig verksamhet bör byggas långsiktigt för att få effekt, säger han.
Det ger dock effekt på lånebördan, tillägger han, och hänvisar till att Halmstad står inför ett omfattande investeringsbehov som kommer att kräva stora lån.
– Halmstad har historiskt sett inte lånat pengar förrän i våras då vi lånade 300 miljoner för första gången. Vi har alltså tidigare kunnat finansiera våra investeringar med hjälp av vårt eget kassaflöde och i och med årets resultat får vi kassaflödet och slipper låna 200 miljoner.
Kommunens olika bolag ser ut att gå mot ett plusresultat på 274 miljoner, vilket är fem miljoner bättre än förväntat.
LÄS MER:Investeringar kräver miljardlån
