Rydöbruks skola är Hylte kommuns minsta skola, sett till antalet elever. De 61 eleverna går i åldersblandade klasser, F-2 respektive 3-6, eftersom klasserna annars blir för små. Utöver detta har skolan sju asylsökande barn som inte räknas in i elevunderlaget.
Förslaget som Centerpartiets Anna Roos, Malin Svan och Lennart Ohlsson är på väg att lämna in till kommunfullmäktige går ut på att Rydöbruks skola bör läggas ned.
– I budgetarbetet som pågår nu fick vi se befolkningsprognoser och påfyllnaden av elever underifrån är inte så god på Rydöbruks skola. Det kommer inte vara så många barn, säger Anna Roos, oppositionsråd för Centerpartiet i Hylte.
– Det är känsligt med att stänga skolor, men både Nyby skola och Drängsereds skola har lagts ned i nutid och det har inte slutat att födas barn i Långaryd och Drängsered.
Rätt till likvärdighet i skolan
Hon menar att kommunen inte kan bevara småskolor till vilket pris som helst.
– Det handlar om att prioritera vad vi ska satsa våra investeringsmedel på. Skolan är ett viktigt nav i ett samhälle, men det är ännu viktigare att vi får bra, kvalitativ undervisning för våra barn. Barnen har rätt till samma kvalitet och likvärdighet i skolan som övriga barn i kommunen.
Läraren ska utmana dem som är duktiga, hjälpa dem som har störst behov och få ihop det till en helhet.
Anna Roos och partikollegorna tycker också att det är allt för hög arbetsbelastning för en lärare att arbeta ensam i en klass 3-6 med fyra timplaner och olika kunskapskrav. Lärarna på en liten skola har också få kollegor.
– I en F-2-klass ska läraren dels ha ett lekfullt lärande för sexåringar som kanske har lärt sig ljuda bokstäver, dels undervisa andraklassare som har knäckt läskoden och vill suga i sig mer kunskap. Läraren ska utmana dem som är duktiga, hjälpa dem som har störst behov och få ihop det till en helhet. Det är svårt att göra det med en hög kvalitet när det är så spridda kunskapsnivåer i en klass.
Ett annat skäl till nedläggningsförslaget är skicket på skolbyggnaden. Rydöbruks skola, som byggdes på 1960-talet, är sliten och i stort behov av renovering.
– Det skulle behöva satsas omkring 30 miljoner kronor för att få till en skola i bra skick med en god arbetsmiljö för både elever och personal. Då behöver vi ställa oss frågan om vi ska satsa 30 miljoner på en skola med få elever.
LÄS MER:Konsulten: "Skolpersonal behöver sägas upp"
Elevpengen ska räcka till att bekosta bland annat skolböcker, lärarlöner, stödresurser och elevhälsa.
Då behöver vi ställa oss frågan om vi ska satsa 30 miljoner på en skola med få elever.
– Om det är få barn på skolan så räcker inte pengarna till de stödresurser som behövs. För oss handlar detta mycket om att hålla en hög kvalitet på skolan, säger Roos.
”Inte mycket längre resväg”
Elevpengen för varje Rydöelev kan följa med till elevens nya skola och då stärka upp stödresurserna eller elevhälsan där.
– För Kinnareds skola vore det positivt. Barn i Rydöbruk kan skjutsas till antingen Torups skola, Kinnareds skola eller Elias Fries skola i Hyltebruk utan att få mycket längre resväg, menar Anna Roos.
Åldersblandade klasser finns även i Kinnared, Landeryd och Unnaryd. Men för dessa skolor finns inga nedläggningsförslag från Centerpartiets sida.
– Dessa skolor har ett större elevantal och har slagit ihop två årskurser som mest. Dessutom ligger Unnaryds skola långt bort från de andra och Landeryd har ett stort upptagningsområde.
Hur tänker ni att orten Rydöbruk kan fortsätta leva utan en skola?
– Vi vill bevara förskolan eftersom det finns 40 barn i förskolan. Till skolan kan man få skolskjuts, men förskola tycker vi är bra att det finns nära där man bor. Rydöbruk har ett rikt föreningsliv, med ridhuset och golfklubben, och det är en fin miljö att bo i.
LÄS MER:Rektor: Lagkrav på undervisningen kolliderar med budget
LÄS MER:Rydö skola: Här får alla barn möjligheten att bli sedda
