Claes-Göran Klittby på sin balkong som han ännu inte har fått glasa in.
Claes-Göran Klittby på sin balkong som han ännu inte har fått glasa in. Bild: Roger Larsson

I Halmstad kan drömmen om en inglasad balkong gå i kras

Under flera år har inte Halmstads kommun agerat enligt likabehandlingsprincipen när det gäller möjligheten att bygga en inglasad balkong.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Det är på många sätt en spännande värld vi lever i. Det är också den stora charmen med att leva, det kan hända nya överraskande saker i livet, smått som stort.

Men allt i livet ska helst inte vara spännande eller oväntat. En viktig egenskap i ett välfungerande samhälle är snarare det motsatta, att det är förutsägbart.

I veckan har Hallandsposten rapporterat om en person som fått rätt i sitt överklagande av ett beslut från Halmstads kommun. Det handlar om att få lov att bygga ett inglasat uterum på Nissastrand (HP 12/8-20). Detta är faktiskt mer intressant än det kanske låter.

ANNONS

Det är länsstyrelsen som beslutat att personen har rätt att glasa in sitt uterum och att de avvikelser som byggnadsnämnden hänvisat till i sitt avslag inte är tillräckliga skäl.

Detta är det ett i raden av fall där kommunen nekat boende att glasa in sina uterum eller balkonger på Nissastrand, och som HP har rapporterat om de senaste åren. Sammanfattningsvis kan man säga att det varit många ovälkomna överraskningar på vägen. Låt oss ta det från början.

Att glasa in sin balkong kan nog sägas ha blivit mycket populärt de senaste åren, särskilt som det är ett sätt att få mer bostadsyta. Det är en stor skillnad på att ha en öppen balkong mot att den är inglasad. På den nya stadsdelen Nissastrand är det också många boende som har glasat in sina balkonger.

För precis två år sedan skrev Hallandsposten att Riksbyggen sökt bygglov för inglasade balkonger för sitt nybyggda hus på Nissastrand. Företaget fick avslag trots att många andra fastigheter i området hade inglasade balkonger.

”Det är jättekonstigt om inte vi också får glasa in vår när så många runt omkring har fått göra det”, sa Fredrik Magnusson, en av de boende i fastigheten, till HP (23/8-18).

ANNONS

Den springande punkten i kommunens avslag var att det i detaljplanen för området står att inglasade balkonger endast är tillåtna om de finns med i det ursprungliga bygglovet, vilket inte var fallet för den aktuella fastigheten.

Från kommunens sida var man obeveklig. I en intervju i HP sa Mila Sladic, planchef på kommunen, att ”det är både säljarens och köparens plikt att undersöka vad som gäller för fastigheten” (23/8-18). Med det sagt borde väl frågan vara utagerad? Nej, så var det inte.

Från Riksbyggens sida har man fortsatt att driva ärendet att tillåta inglasningar genom överklaganden. Först till länsstyrelsen, där man förlorade, liksom i nästa instans, mark- och miljödomstolen. Nu ligger ärendet på Mark- och miljööverdomstolens bord och trots att överklagandet lämnades in för över ett år sedan är det inte avgjort. Fortsättning följer alltså.

Låt oss då gå till nästa fall. I början av förra året, i januari 2019, uppmärksammade Hallandsposten ett liknande fall där kommunen sagt nej till en inglasad balkong. Det gällde en person, Claes-Göran Klittby, boendes i fastighet utmed Nissan som fått besked att han inte fick bygga en inglasad balkong. Detta trots att han från sin balkong kan se ett 40-tal andra inglasade balkonger, alla i samma bostadsförening.

ANNONS

”Vi har inte varit tillräckligt noggranna i vår handläggning, vilket vi har åtgärdat nu”, sa Katarina Finyak, som då var tillförordnad bygglovschef, till Hallandsposten (21/1-19).

Så å ena sidan säger kommunen att köparen har ett eget ansvar att kolla vad som gäller. Å andra sidan har kommunen inte själva varit tillräckligt noggrann. Det är något som verkligen brister i den här hanteringen från kommunens sida.

Visserligen är det inte rätt att fortsätta att göra fel, men här bör kommunen ta några steg tillbaka och fundera över om det inte redan har infunnit sig ett nytt normalläge när så många balkonger redan är inglasade. För att uttrycka det med andra ord: Det är inte Claes-Göran Klittby som ska straffas för att kommunen och andra i hans förening har gjort fel.

Men än är inte sista ordet sagt i det här fallet då Claes-Göran Klittby har överklagat till länsstyrelsen, och där är det inte avgjort än. Det är nu det blir riktigt intressant. Det nu aktuella fallet som HP skrev om i veckan har stora likheter med Klittbys fall. Eventuellt har det skapats ett prejudikat där det blir tillåtet med inglasade balkonger.

”Länsstyrelsen brukar vara konsekvent men jag har ännu inte kikat på det här ärendet, som har avgjorts av andra kollegor, men det får jag göra, det låter intressant”, säger Anna-Karin Falkenström, länsjurist på länsstyrelsen, till HP (12/8-20).

ANNONS

Tre olika fall, alla med samma mål att de boende vill ha en inglasad balkong och som kommunen inte gett bygglov till. Om kommunen i sak har rätt eller fel kan jag inte uttala mig om.

Men att kommunen inte har haft enhetlig hantering är det som är mest anmärkningsvärt när det gäller att agera förutsägbart. Att det dessutom finns ett otal andra fall av inglasade balkonger gör det än mer uppseendeväckande. För att uttrycka det milt, individerna har blivit illa behandlade.

De som vill bygga en inglasad balkong på Nissastrand har upplevt alldeles för många märkliga turer från kommunen. Detta hade kanske varit intressant om man ser på till exempel en film, men detta handlar om människors liv. Det är alltså på allvar och ingen kul upplevelse.

Kort och gott har man fått uppleva en skräckfilms alla vändningar – fast på riktigt.

ANNONS