Intresset för naturreservat har exploderat på grund av covid-19

Lugn och harmoni, bankande hjärta och tuffa utmaningar eller artjakt med flora och fauna i högsta hugg. Vårens pandemi har fått intresset för skog och mark att skjuta i höjden, och naturen ger möjlighet till utflykter av många olika slag. Här kommer en guide till aktiviteter och okända pärlor i naturreservatens Halland.

ANNONS
|

Alla kan vi den här vårens mantra vid det här laget: social distansering, umgås bara med allra närmaste kretsen och undvik onödiga resor. Det sistnämnda har ju i och för sig precis förändrats. Men förutom resorna är rekommendationerna fortsatt exakt desamma. Inställda fotbollsmatcher, inställda konserter, inställda motionslopp och bröllop som inte blir av. För att inte fastna helt framför skärmen har skogsutflykter av allehanda slag blivit räddningen för många hallänningar.

LÄS MER:Rekordmånga naturreservat i Halland

– Trycket på våra mest populära reservat har ökat otroligt mycket, säger Henrik Malm, reservatsförvaltare på Länsstyrelsen.

Ett faktum som under långhelger med fint väder och mycket folk inneburit mer eller mindre kaos i vissa av de välkända reservaten, som till exempel Danska fall, Biskopstorp, Åkulla och Osbecks bokskogar.

ANNONS

– Vi har varit tvungna att sätta ut vakter för att få ordning på till exempel parkeringarna, säger Conradin Weindl, friluftsstrateg på Länsstyrelsen.

Jag tillhör en av alla de svenskar som redan sedan tidigare älskat naturen. Jag har ända sedan jag var ganska liten känt en liten lugn lycka när jag fått se solljuset spela mellan knotiga stammar och sirliga blad. Lika mycket har jag tyckt om att känna fötterna sjunka ned i sidenmjuk mossa eller låta låren bli stumma i en riktigt brant uppförsbacke. Min naturromantiska sida har genom åren fått ordentligt utlopp när vi fjällvandrat eller plockat svamp. Övrig tid på året har schemat oftast varit alltför fullt av fotbollsträningar, pingisturneringar och barnkalas hit eller dit. Men i år har naturen fått en renässans. Vi har under vår och försommar hunnit med att bevista i stort sett alla de mest populära naturreservaten i Halland.

”En härlig vandring med strålande sol och busiga och glada ungar blev det i alla fall.”

Vi har knatat i Biskopstorp med sura barn som hellre velat stanna hemma och spela Fortnite (populärt tv-spel reds. anm). Men vi har också packat bilen full med kompisar, täljknivar och vattenflaskor för en tur upp till Hiaklitten och den rundans alla branter. Först ett stopp på McDonald's för att ladda batterierna hos alla rejält. (Latmansvarianten, jag vet. Men ibland är genvägar det bästa som finns!)

ANNONS

Hänförande utsikt i Åkulla bokskogar.
Hänförande utsikt i Åkulla bokskogar.

En härlig vandring med strålande sol, busiga och glada ungar blev det i alla fall. Ömsom tävlade de med varandra i uppförsbackarna, ömsom hittade de höga stenbumlingar, branta klippor och andra små äventyr längs med vägen. Treåringen skuttade och sprang i bakhasorna på de stora nästan hela vägen. Men när det var dags att bestiga sista kullen, då var benbensinen plötsligt helt slut. Några minuter och ett gäng höjdmeter på pappas axlar och han var fit for fight för att ge sig i kast med sista biten hem.

Många reservat har det blivit

Danska fall, Lynga och Osbecks bokskogar är andra finställen vi hunnit kolla in under våren. Allihop fina turer som bjuder på lagom vandringar med fina vyer. Vid något tillfälle har vi packat med oss kidsens hojar medan fiskespöna fått hänga med andra gånger. Allt för att de ska få utlopp för sin äventyrslusta medan vi kan knata på i lugn och ro.

Och som sagt, vi är inte precis ensamma om det här. Den här våren har skapat en explosion av nya uteentusiaster.

– Vi ser att det är en bred allmänhet som kommer till reservaten nu, inte bara de som definierar sig själva som friluftsmänniskor. Det kan handla om folk som bara vill ta en promenad och komma ut lite, säger Conradin Weindl, friluftsstrateg på Länsstyrelsen.

ANNONS

”Det är viktigt för friluftslivets bidrag till folkhälsan att man får den regelbundna motionen och utevistelsen.”

Även om ökningen varit i det närmaste explosionsartad under våren så har tendenserna till ökat intresse funnits under lång tid. Något som Länsstyrelsen uppmärksammat – och man har därför försökt skapa möjligheter för fler att komma ut i naturen på ett enkelt sätt. Dels genom att fundera över vilka naturområden som faktiskt får bli naturreservat. Förutom att naturen ska vara skyddsvärd så är det ingen nackdel om de nya reservat som anläggs och planeras ligger hyfsat tätortsnära och med möjlighet att åka kollektivt.

– Det är viktigt för friluftslivets bidrag till folkhälsan att man får den regelbundna motionen och regelbundna utevistelsen och då är det bra med tätortsnära reservat så att man kan ta sig dit till fots eller med cykel, säger Conradin Weindl.

Kollektivtrafik en viktig parameter

En annan viktig parameter när man anlägger nya reservat och förvaltar de gamla handlar om att man vill visa upp alla de finheter som Halland som landskap har. Det innebär att man har naturreservat som är riktiga skogsreservat, men det finns också de som breder ut sig i kuststräckan eller vid ängsmarker.

– Vi välkomnar att folk får upp ögonen för naturen och förstår hur mångsidig och fascinerande den är.

Henrik Malm berättar att Länsstyrelsen bränner små områden i taget för att få en bra struktur i reservatet. De områden som bränts lämnar möjligheter för andra arter att frodas när ljuset når längre ner mot marken.
Henrik Malm berättar att Länsstyrelsen bränner små områden i taget för att få en bra struktur i reservatet. De områden som bränts lämnar möjligheter för andra arter att frodas när ljuset når längre ner mot marken. Bild: Jari Välitalo

Och just mångsidigheten fick en ny dimension för mig när jag hängde med på en liten tur till några av alla de okända pärlor som ligger och blänker och bara väntar på att upptäckas av natursugna hallänningar runt om i länet. Vi startade rundturen i naturreservatet Södra Skummeslöv. Redan när vi svängde in i reservatet med bilen möttes vi av ett fantastiskt natursceneri med höga tallar som solljuset smet in emellan. Lite längre in fanns öppna sandblottor ackompanjerade av små, söta violer som lös som lila plättar på den hedliknande marken.

ANNONS

– I det här reservatet har vi försökt skapa fler områden med öppen sand för den är väldigt viktig för en del arter som till exempel solitärbin. Dessutom tycker jag att det är så härligt att man kan bada här, säger Annelie Ohlsson, fastighets- och reservatsförvaltare vid Länsstyrelsen.

Gårdshults naturreservat. En fin, liten oas där man kan vandra eller bara njuta av naturen precis så som den är. Här fascineras Andreas Eliasson av de långa grenarna hos en ek.
Gårdshults naturreservat. En fin, liten oas där man kan vandra eller bara njuta av naturen precis så som den är. Här fascineras Andreas Eliasson av de långa grenarna hos en ek. Bild: Jari Välitalo

Efter en stunds vandring lämnade vi Laholm för att ta oss mot reservatet Gårdshult, som har en helt annan känsla och karaktär. Vackra gärdsgårdar, små tegar insprängda mellan äng och betesmark. Smörblommor och hundkex som nickar i solen. Ett par små, röda torp och härliga ängar som gjorda för en lugn stund med solen på näsan och kaffekopp i näven. Alltihop ackompanjerat av ljuvlig fågelsång.

– Det här är ett reservat som visar hur den halländska torparmiljön kan ha sett ut. Det här ska ha skiftats ganska sent, säger Annelie Ohlsson.

Men inte bara det, en fin vandringsslinga på sisådär 5 kilometer, möjlighet att via Hallandsleden ta sig över till Danska fall och ett alldeles ljuvligt porlande av den lilla ån är tillsammans med möjligheten att hitta orkidéer andra kännetecken för området.

– Om man tänker gå vandringsleden kan det vara bra att tänka på att ha med sig vatten, för det blir varmt på grusvägen, tipsar Annelie Ohlsson.

ANNONS

Naturreservaten utspridda över hela Halland

Det finns ett gammalt talesätt som säger att hela Sverige ryms i Halland och den här lilla rundturen är faktiskt ett exempel på det. Dagens sista tur går till Långhultabackarna strax bortanför Simlångsdalen. Och den naturtyp som möter här är något helt annat. Här är det ett kargt hed- och myrlandskap som regerar.

– Den här naturtypen är typisk för de östra delarna av Halmstad. Tittar man på en karta ser man att väldigt stor andel av naturen är av den här typen, säger Henrik Malm.

Kargt som sagt. Men också med finfina möjligheter till härlig utsikt över nejden. Dessutom bjuder området på en fin promenadslinga, skidspår om vintern behagar komma på ordentligt besök, ett orrgömsle där man kan se orrarna spela när vinter börjar övergå i vår. På väg upp mot reservatet växer dessutom blåbärsriset så att det knakar.

– Det fina med det här reservatet är att det finns bra möjligheter till parkering – och så finns här något att göra året om, säger Henrik Malm.

"Vårt mål är att folk ska sprida ut sig, då tror vi att det finns plats för alla.”

Förutom de reservat vi nu pratat om finns alltså omkring 180 stycken till fördelade över länet. För att hjälpa besökare att hitta bortom allfarvägarna och de allra mest populära reservaten har Länsstyrelsen sammanställt en lista med tre dolda pärlor i varje kommun som man kan hitta på deras hemsida.

ANNONS

– Vi har ju de här klassikerna som varit populära väldigt länge, som Danska fall, Biskopstorp och Åkulla. Men vårt mål är att folk ska sprida ut sig, för då tror vi att det finns plats för alla, säger Conradin Weindl.

Siffror skogen:

20 minuter om dagen. Det är allt som behövs för att vi ska få må bra-effekter av att vistas i skogen. Stressen minskar, blodtrycket sjunker och orken ökar. Och faktum är att forskning visar att skogen i sig ger de här må bra-effekterna – om man dessutom rör sig tillkommer alla fysiska fördelar man får av motion och rörelse. (Källa Yle.)

190 stycken. Så många naturreservat finns runt om i Halland. Några är stora, medan andra är pyttesmå. Några finns vid havet och kusten, medan andra återfinns i inlandet. Några finns i kargt hed- och myrlandskap, medan andra bjuder på lummig skog och sköna bad. Naturreservaten runt om i Halland har med andra ord något för alla. (Källa: lansstyrelsen.se)

9800 stycken. Så många är skogsägarna runt om i Halland. 37 procent av dem är kvinnor. De allra flesta, eller 90 procent närmare bestämt, drivs som familjeskogsbruk med en genomsnittlig skogsarealerna på 40 hektar. Lite mindre alltså än de 50 hektar som är genomsnittet för riket. (Källa: LRF och rapporten Det gröna näringslivet och dess betydelse för samhället.)

592 000 fotbollsplaner. Så stor är den yta som täcks av skog i Halland (kan också beskrivas som 296 000 hektar…). Granen bidrar med det mesta ekonomiska värdet i de halländska skogarna;, den står för två tredjedelar av virkesförrådet (= skogsbeståndets volyminnehåll av ved, reds. anm.) Men det finns också gott om ädellövskog, mest bok och ek, och en del övriga lövträd. (Källa: regionhalland.se (Hallands skogar ur ett klimatperspektiv)

21 miljoner ton. Så stor är den samlade mängd kol som finns lagrad i den Halländska skogen. Omräknat i koldioxid blir det 77 miljoner ton. Men det räcker inte. Skogen som helhet lagrar nämligen massvis av organiskt kol också. Beräkningar visar att det finns 30 miljoner ton kol eller 109 miljoner ton koldioxid om man så vill. En svindlande siffra som är 183 gånger större än hela Hallands utsläpp av koldioxid som 2016 uppgick till 1,02 miljoner ton. Skogen är alltså en viktig koldioxidreservoar. (Källa: regionhalland.se, rapporten Hallands skogar ur ett klimatperspektiv)

95 procent. Så stor andel av de halländska skogarna bestod år 1650 av lövskog, främst ädellövskog som ek och bok. Under de närmaste 200 åren fick skogen stå ganska orörd. Men någon gång kring 1850 börjar en kraftig förändring. Då blev nämligen halländsk bokskog plötsligt en intressant exportråvara när Storbritannien behövde skala upp sin gruvdrift. För att klara det behövde de så kallade pit props, det vill säga raka, fina stammar som användes som stöttor för att inte gruvgångarna skulle rasa. Och eftersom Storbritannien inte hade tillräckligt mycket skog på hemmaplan vände de sig till andra länder så som Sverige för att klara sitt behov.

583 centimeter. Så stor är omkretsen på det som tros vara Skandinaviens grövsta barrträd. Granen är en sitkagran och den står i Lindhult i Falkenberg. Inventering och mätning gjordes 2018. Skottorps slott har också en jättegran som mäter 540 centimeter i omkrets. Runt omkring i Halland finns ett stort antal jätteträd. Ett bestånd som då och då inventeras eftersom de här stora, riktigt gamla träden är viktiga livsmiljöer för massvis av olika arter. De stora träden är därför en viktig del för att kunna bevara den biologiska mångfalden. (Källa: tallar.se samt Länsstyrelsen.)

ANNONS