En ”ekoby” som kan locka miljömedvetna människor att bosätta sig där. Så beskrev Lena Olofsdotter (C) Haga, när hon för fem år sedan skrev en motion om hur hon ville att området skulle bebyggas.
Laholms dåvarande kommunjurist Bo Erlandsson avrådde fullmäktige från att säga ja till motionen. Erlandsson påpekade att det just då hade kommit en ny lag som förbjöd kommuner att ställa upp egna speciella krav på byggnationer, så kallade ”särkrav”.
Men vid mötet i december 2015 var fullmäktige på sitt miljövänligaste humör. Trots juristens invändningar fick Lena Olofsdotters motion bifall.
Nu, nästan fem år senare, är det dags att göra verklighet av beslutet. Kommunstyrelsen beslutade för ett par veckor sedan att titta närmare på miljöprofileringen av Haga.
Sådant som är på tal för att göra området särskilt miljövänligt är lokal elproduktion, avlopp som separerar diskvatten från bajsvatten, cirkulation av dagvatten, särskilt hållbar avfallshantering, minsta möjliga miljöpåverkan i byggnader med kommunal service och en mycket god tillgång till kollektivtrafiken.
Kommunstyrelsens ordförande Erling Cronqvist är inte bekant med förbud mot särkrav och vad det kan innebära i det här fallet.
– Men det vore märkligt om vi inte kunde ställa krav. Jag tänker på den varma sommaren 2018 när vi talade om vattenförbrukning och att använda livsmedel för att spola i toaletten. Jag är ingen expert, men visst måste vi få ställa krav, annars har vi ju ingenting att säga till om, säger Cronqvist.
Kommunstyrelsen har beställt fyra utredningar.
Laholmsbuktens VA, Kommunfastigheter samt kommunens servicekontor och planeringsenhet ska var för sig utreda kostnader och konsekvenser av Hagas miljöprofilering.
I en av utredningarna ska Södra Hallands kraft och Hallandstrafiken få ge sina synpunkter på att Haga ”profileras som miljöanpassat byggande med en infrastruktur av hög innovationsgrad”, som det heter i beslutet. Redovisningarna ska vara klara senast 10 oktober.
– När vi får tillbaka svaren ser vi hur hårt vi vågar spänna bågen. Ju hårdare, desto längre tid kan det förstås ta innan ett sådant område blir bebyggt. Men samtidigt tror jag att det finns ett intresse av att bo på ett sådant ställe, säger Erling Cronqvist.
Linda Svederberg är chef för kommunens planeringsenhet.
– Politiken har en väldigt hög ambitonsnivå för det här området och vi behöver undersöka hur vi kan nå den ambitionen. När kommunen markanvisar kan man göra ett urval genom att höra med de som är intresserade av att bygga hur de tänker. Sedan är det upp till kommunen att välja hur man tilldelar marken, säger hon och fortsätter:
– Det är så vi får jobba, eftersom vi inte får ställa krav i detaljplanen eller bygglov. Där finns det standarder redan från början. Vi kan inte gå utanför några lagrum, utan måste förhålla oss till vad som är möjligt, säger hon.
Man måste komma överens på förhand med en exploatör som verkligen vill göra detta?
– Ja, det är så det ser ut. Men många byggherrar har ju mycket mer långtgående miljö- och hållbarhetsprofiler än vad lagarna ställer. Det kan man nyttja, många byggen vi ser i dag övertrumfar de kravnivåer som finns, säger Linda Svederberg.
Men samtidigt får väl byggnationen inte bli så dyr att folk inte har råd att bo där?
– Det där är en jätteviktig parameter för hållbarheten. Det ska vara socialt hållbart också, ett område som kan finnas för alla. Det blir spännande att se vilken nivå vi kan skruva upp det här till.
