Sömnen är en av de allra viktigaste byggstenarna för en god hälsa. Kroppen behöver den viktiga vilan för att reparera och återhämta sig. Utan en sammanhängande eller för kort nattsömn har vi svårt att orka med vardagen, blir mer sårbara för stress och får till och med försämrat immunförsvar.
Med det i åtanke blir valet av säng än viktigare. Hur din kropp är byggd och vilken sovstil du har påverkar valet. Och det är en hel del att ha koll på för att hitta rätt i det digra utbudet.
En som kan allt om ergonomi och sängar är doktor Florian Heidinger som är testchef på Ergonomie Institut München. De är specialiserade på att testa och utvärdera ergonomin i allt från flygplansstolar till sängar. Florian Heidinger och hans kollegor har under flera årtionden utfört mängder av laboratorietester av sängar och anses som en av Europas främsta experter på området.
– Kroppen ska vara avslappnad med ryggen och nacken i en bra position natten igenom – oavsett sovställning, säger Florian Heidinger.
Rak ryggrad och nacke
Det man strävar efter är att ryggraden och nacken ska förbli så raka som möjligt. Om vi inte hade haft axlar skulle allt vara mycket enklare. Det är nämligen de som ställer till det. När vi ligger på sidan skjuter axeln upp kroppen, med sned rygg och nacke som följd.
En bra madrass bör alltså kompensera för detta. Den ska vara utformad så att den ger efter för axeln vid sidoläge. Samma sak med skulderbladen och rumpan vid ryggläge.
– Ju bredare axlar du har, desto viktigare är det att madrassen är flexibel. De flesta madrasser tar hänsyn till detta och är indelade i olika zoner.
I zonerna är fjädringen i madrassen uppbyggd på olika sätt, vilket gör att mjukheten varierar i sängens längdriktning.
Förutom axelbredden bör man även ta hänsyn till vikt och längd. Madrassen ska fördela tyngden på ett sådant sätt att det känns behagligt i hela kroppen, även efter lång tid i samma ställning.
Madrassen ska varken vara för mjuk eller hård. Generellt kan man säga att den som är lång och tung bör ha en hårdare säng. Och den som är kort och lätt kan satsa på en mjukare. Men även en mjuk säng kan passa för en tyngre person, bara den fördelar trycket från kroppen på ett proportionerligt sätt. Annars riskerar man att ligga som i en hängmatta.
Axlar, vikt och längd
Ytskiktet, det som är närmast kroppen, är ofta bäddmadrassen. Om bäddmadrassen inte är mjuk och följsam kan det ge upphov till mer intensiva tryckpunkter på utstickande kroppsdelar, som till exempel hälarna när man ligger på rygg. En dålig bäddmadrass kan också försämra sängens ergonomiska egenskaper, genom att den begränsar bäddens förmåga att flexa och ge stöd.
– Kvinnor är ofta känsligare för tryck. De bör välja en madrass där ytskiktet har bra tryckfördelning, säger Florian Heidinger.
Det kan också vara bra att veta vilken position man mest brukar ligga i. Det kan förstås vara svårt att veta, men den ställning som du vanligtvis somnar och vaknar i är förmodligen den som dominerar dina nätter.
– Personer som mest ligger på ryggen och har smala axlar behöver till exempel inte ha en madrass med väldigt mjuk axelzon.
Nästa egenskap att rannsaka är din kroppstemperatur och om du ofta blir för varm och svettas. Detta styrs mycket av bäddmadrassen eftersom den ligger närmast kroppen. Generellt kan man säga att en tjockare bäddmadrass blir varmare och andas sämre, eftersom du sjunker ner mer och blir mer omsluten.
Temperatur och ventilation
Hur madrassen är uppbyggd spelar roll för hur hård eller mjuk den blir. Olika tillverkare använder olika tekniker där till exempel spiralfjädrarna har olika tjocklek eller placeras olika tätt. Vissa använder fjäder i fjädersystem för att reglera tryckfördelningen utifrån tyngden på olika kroppsdelar.
På den svenska marknaden finns det i huvudsak tre sängvarianter. Ramsängar – där madrassen är uppbyggd av fjädrar och skum som vilar i en träram – kontinentalsängar – där två olika madrasser, uppbyggda på olika sätt, staplas på varandra – och fristående madrasser som oftast består av någon form av skum- eller latexmaterial.
Det finns inte något entydigt svar på vilken som är att föredra. Allt handlar återigen om hur just din kropp ser ut och vilka behov du har.
– Ur ergonomisk synpunkt är alla dessa varianter likvärdiga när det kommer till avlastning, tryckfördelning och mikroklimat – alltså förmågan av avlägsna värme och fukt, säger Florian Heidinger.
Det gäller helt enkelt att provligga dem. Avsätt gott om tid för att hinna känna efter ordentligt.
– Det allra bästa är att besöka en butik vid en tidpunkt när det är lugnt och inte så många andra kunder där, säger Florian.
Kan du dessutom ha med dig någon är det ännu bättre. Den personen kan kika på hur din rygg ser ut i olika ställningar. Förhoppningsvis kan också försäljaren hjälpa till och förklara hur respektive madrass är uppbyggd och hur den matchar din kroppstyp. Ta helst av dig dina ytterkläder och skor så att känslan och kroppspositionen blir så autentisk som möjligt.
När du väl har ringat in vilken madrass som passar bäst är det dags att fokusera på två andra viktiga komponenter för den ultimata nattsömnen: täcket och kudden. Är kudden för platt eller för tjock blir vinkeln i nacken fel.
– Tänk också på att den ska fungera både i sido- och ryggläge, säger Florian Heidinger.
Är täcket för varmt blir sömnen orolig eftersom det tenderar att åka av och på natten igenom. Dessutom kan du drabbas av muskelspänningar om du först svettas, tar av dig och därefter blir kall.
– Är sängen luftig och sval kan täcket vara rejälare, än om förutsättningarna är omvända.
Täcke och kudde
Men är det någon skillnad mellan en dyrare och en billigare säng, eller handlar det bara om varumärken? En dyrare säng är ingen garanti för att den håller längre, även billigare sängar har ofta bra uthållighet idag. Skillnaderna ligger mer i sängens ergonomiska egenskaper. Att tillverka en säng med mer avancerad fjädring som ger flex och stöd på rätt ställe kostar mer.
Vad man ska tänka på är att bäddmadrassen är den komponent som påverkas mest över tid, och som ofta har en stor påverkan på komforten. Under tre års användning utsätts den för 7 000 timmar av tryck och fukt. Det gör att den trycks ihop och förlorar sin mjukhet över tiden. Man bör därför byta bäddmadrass kanske vart tredje år.
Det går att hitta en säng som passar både dig och din plånbok, men det kan sin tid. Börja bocka av listan och innan du bestämmer dig – sov på saken.
Och när du väl ligger i din nya säng - tänk på att det kan ta en vecka eller två innan kroppen vänjer sig vid det nya.
Tre vanliga sängtyper
Ramsäng: Består av en madrass som vilar i en träram. Undertill finns träribbor. Själva mjukdelarna utgörs oftast av spiralfjädrar (resårer), ett tunnare mellanlager i skum och ett överdragstyg. Överst och närmast kroppen ligger en bäddmadrass.
Spiralfjädrarna kan se olika ut. Vanligast är så kallad pocket där varje fjäder är inkapslad i en tygpåse. Fjädrarna påverkas inte av varandra vilket gör att madrassen blir följsam.
Ramsängar är oftast mellan 80 och 160 centimeter breda.
Kontinentalsäng: Består av tre olika madrasser. Den understa har spiralfjädrar i en träram, likt ramsängen. Mellansektionen har en fristående madrass med spiralfjädrar utan ram. Överst och närmast kroppen ligger en bäddmadrass. Spiralfjädrarna kommer även här i olika utförande. I underdelen är det ofta bonell – alltså att fjädrarna är förankrade i varandra – vilket fördelar kroppstrycket över en större yta. I mellansektionen är pocket vanligast.
Kontinentalsängar är oftast mellan 80 och 210 centimeter.
Fristående eller ramlösa madrasser: Består vanligen av en kärna av någon form av skum- eller latexmaterial (gummi). Kärnan brukar vara 15–25 cm tjock. Ytterst sitter ett elastiskt överdragstyg.
Ramlösa madrasser kan placeras direkt på golvet eller i en ram. De kommer i de flesta storlekar.
Den ställbara sängen: En sängvariant där man via en elektrisk motor kan höja och sänka olika dela av madrassen för att ge stöd och avlastning, till exempel stöd för överkroppen i sittande position.
Passar den som vill eller måste tillbringa mycket tid i sängen och kanske både äta, läsa och se på tv där.
Madrassen i sig kan vara utformad på olika sätt – som en ram, kontinental eller enklare ramlös variant.
Madrassens fjädring, zonindelning och uppbyggnad
Bonellfjäder: Fjädrarna är formade som timglas och är fästa i varandra i metallkrokar. Detta system fördelar tyngden bra, men kan kännas lite gungigt.
Pocketfjäder: Varje fjäder är insydd i en påse och fjädrar individuellt, helt frånkopplad sina grannar. Det gör att varje fjäder anpassar sig efter kroppens tyngd vilket ger färre tryckpunkter. Att de sitter i en påse är för att förhindra att fjädrarna skaver mot varandra och gnisslar.
Så fungerar zonindelning: En madrass delas in i olika zoner där fastheten skiljer sig åt. En mjukare zon finns i regel vid höft och skulderpartiet. Det gör att axel och höft får sjunka ned i madrassen samtidigt som övriga kroppen får ett bra stöd. Målet är att ryggrad och nacke ska förbli raka i viloläge och att det inte ska uppstå något tryck som hindrar blodtillförseln till musklerna.
Bäddmadrassens uppbyggnad: Består ofta av en skumkärna av kallskum, latex eller så kallat memoryskum. Kärnan omges av ett stretchtyg och ibland även ett mellanskikt av vadd. Kallskum är en billigare form av skum som ger en fastare känsla. Latex, baserat på naturmaterial av gummi, ger ofta en mjukare och mer följsam känsla. Memoryskum anpassar sig efter kroppens tryck och värme. Det kännas lite hårdare när det är kallt men mjuknar och formar sig efter kroppens tryck.
