Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Plastkasse eller papperskasse – hjälp, vad ska jag välja?

Hör du också till dem som har slutat köpa plastkassar när du handlar mat – och plötsligt insett att du har ett berg av papperskassar där hemma i stället? Du är inte ensam i så fall. Försäljningen av papperskassar har ökat kraftigt sedan plastkassarna fick sin högre prislapp. HP har gjort en spaning i handelsvärlden.

Coop: 1/2

En halvering. Så ser försäljningen av plastkassar ut inom Coop efter det att den nya skatten påfördes. Under samma period har försäljningen av papperskassar fördubblats, fast från en lägre nivå. Vad gäller avfallspåsar på rulle så har Coop sett nästintill en fördubbling i försäljningsvolymen de senaste månaderna.
<br><br>– Totalt har dock försäljningen av kassar minskat, vilket betyder att vi ser en beteendeförändring hos kunderna. Kunderna tar alltså i högre grad med sig något eget att bära hem maten i, säger Therese Knapp, som är presskommunikatör på Coop Sverige.
Bild: Björn Dalin
Bild: Björn Dalin

Ica: 170 procent

Så mycket ökade försäljningen av pappersbärkassar med inom Ica under perioden 1 maj till 30 september. Försäljningen av engångsplastkassar minskade samtidigt med 68 procent.
<br><br>– Under samma period har försäljningen avfallspåsar på rulle ökat med 62 procent, säger Susan Vo Bergqvist, pressansvarig på Ica Gruppen AB.

Regeringskansliet: 3 kronor

Så stor skatt har riksdagen bestämt att man ska ta ut på varje plastbärkasse, plus moms på 75 öre. Prishöjningen trädde i kraft i butikerna kring 1 maj. Sedan dess är priset på en plastbärkasse cirka 6–7 kronor för kunden, att jämföra med en pappersbärkasse som brukar kosta 2–2.50 kronor. Källa: Regeringskansliet m fl

Naturvårdsverket: 1,5 miljarder

Så många tunna plastkassar tillverkades eller fördes in på den svenska marknaden under 2019. Till tunna plastkassar räknas både de plastbärkassar som maten bärs hem i och de påsar som vi vanligtvis brukar användas till frukt och grönsaker. Källa: Naturvårdsverket
Bild: Björn Olsson
Bild: Björn Olsson

EU: 40 per år

Så många plastkassar per person och år är målet att komma ner i senast 2025 inom EU. Skatten på plastkassarna är ett medel för att nå detta mål. Syftet är att minska nedskräpningen och spridningen av mikroplaster i naturen, inte minst i haven. I fjol använde varje svensk i snitt 74 plastkassar per år av den typ som man brukar bära hem maten i från affären. Källa: Regeringen

Naturskyddsföreningen: 100-tals år

Ja, så lång tid kan det ta innan en plastkasse som hamnar i naturen har brutits ner, enligt Naturskyddsföreningen. Trots det kan föreningen inte svara på om kassar av plast eller papper är bäst. Olika studier ger nämligen olika resultat. Naturskyddsföreningens slutsats är därför att den bästa kassen är den som används flest gånger och sedan läggs i återvinningen. Ta alltså med dina gamla kassar nästa gång du handlar, vare sig de är av tyg, papper eller plast! Källa: Naturskyddsföreningen

Paper Bag: 2–5 månader

Så lång tid tar det för en papperskasse att brytas ner biologiskt om den skulle råka hamna i naturen. Källa: Paper Bag
Bild: Elisabeth Alvenby
Bild: Elisabeth Alvenby

Håll Sverige Rent: 2050

Är enligt Håll Sverige rent det år då det kan finnas mer plast än fisk i våra hav. Plast är det vanligaste skräpet i haven och 80 procent kommer från land. Det mesta är plast som bara används någon enstaka gång innan det slängts. Jämfört med i dag spås det årliga flödet av plast ut i haven att tredubblas till 2040 om inga ytterligare åtgärder vidtas. Mängden plast i haven kommer då motsvara 50 kilo för varje meter havskust i hela världen. Källa: Håll Sverige Rent