Jämfört med armar och ben är huden på våra läppar mycket tunnare och innehåller inte heller några oljekörtlar som hjälper till att bevara fukten. Detta gör den speciellt känslig för påverkan från väder och vind med fnasiga läppar och svårläkta torrsprickor som följd. Bara klimatet är tillräckligt för att torka ut läpparna hos många av oss, vilket kan trigga en process som leder till eksem.
Läppbalsam eller cerat lägger sig som ett skyddande lager på läpparna och förhindrar att vatten avdunstar från huden. Det skyddande lagret utgörs av fett i någon form, men vad är det för fett och har det någon betydelse för hur bra de fungerar?
Testfakta gav laboratoriet Rise i uppdrag att analysera nio olika fabrikat av läppbalsam med den så-kallade kol 14-metoden. Metoden gör det möjligt att identifiera och mäta hur stor andel av produkten som innehåller petroleumbaserade ingredienser i förhållande till fetter från naturliga, biobaserade källor från växt och djurriket.
Fettet baseras på petroleum
Resultatet överraskade. Fettet i hälften av produkterna baseras på petroleum. Tre av produkterna sticker ut med närmare 100 procent petroleumbaserade ingredienser. Däribland de två klassikerna – Vaseline Klöver och Lypsyl Original.
Tre produkter innehåller enbart biobaserade ingredienser och de övriga består av en blandning av bio- och petroleumbaserade ingredienser.
Fakta: Så fungerar kol 14-metoden
Det biobaserade innehållet i en produkt kan analyseras på laboratorium. Analysen utgår från den så kallade kol 14-metoden, som bland annat används för att åldersbestämma arkeologiska fynd.
Metoden fastställer den totala mängden organiskt kol i den analyserade produkten, och hur stor andel av detta kol som är biobaserat (enligt standard ASTM D6866).
Om andelen bioaserat kol uppmäts till 100 procent, betyder det att 100 procent av det organiska kolet (i produkten) kommer från växter eller animaliska biprodukter.
Om andelen biobaserat kol uppmäts till 0 procent, betyder det att allt organiskt kol (i produkten) kommer från petroleum eller andra fossila resurser. Ett värde mellan 0 och 100 procent innebär att det är en blandning – ju högre siffra, desto mer biobaserat material innehåller produkten.
Men spelar det någon roll om råvaran kommer från petroleum, som ofta kallas mineralolja av kosmetikbranschen, eller från naturliga, biobaserade källor?
Det finns en vanlig uppfattning som går ut på att huden blir beroende av att man regelbundet använder läppbalsam. Det är något som Lina Hagvall, docent i experimentell dermatologi vid Sahlgrenska Akademin, bestämt avvisar.
– Det är en myt, det stämmer inte alls. Läppbalsam fungerar genom att fettet lägger sig som ett skyddande lager och förhindrar att vatten avdunstar från huden. Huden får då en chans att behålla sitt vatten, läka ihop och bli hel och fin igen. Huden ändrar inte sin egen produktion bara för att man smörjer in den, oavsett om det är med bivax eller mineralolja.
Allvarligare hälsoaspekter
Men det finns andra, kanske mer allvarliga hälsoaspekter på just mineraloljor i läppbalsam. Studier visar att mineralolja i kosmetik kan innehålla de potentiellt skadliga ämnena MOSH (Mineral Oil Saturaded Hydrocarbons) och MOAH (Mineral Oil Aromatic Hydrocarbons). Speciellt problematiskt för läppbalsam eftersom man under en regelbunden användning kan slicka i sig motsvarande fyra stift per år.
Fakta: MOSH och MOAH
Mineraloljekolväten (MOH) är kemiska föreningar som huvudsakligen härrör från petroleum.
MOSH och MOAH ingår i gruppen MOH-föreningar.
Panelen för främmande ämnen i livsmedelskedjan (Contam) vid europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) konstaterade 2012 att olika grupper av MOH-föreningar kan ha negativa effekter på människors hälsa. MOAH kan påskynda eller framkalla cancer, medan mättade kolväten från vissa petroleumbaserade oljor eller mineraloljor (MOSH) kan ackumuleras i mänsklig vävnad och orsaka skadliga effekter på levern.
Källa: EU kommissionens rekommendation 2017/84 av den 16 januari 2017 om övervakning av mineraloljekolväten i livsmedel och i material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel.
Senast i mars 2020 genomförde Hong Kong Consumer Council en analys av 45 olika läppbalsam som visade att 80 procent innehöll de skadliga ämnena. Resultaten ligger i linje med tidigare studier av europeiska produkter utförda av konsumentorganisationerna i Danmark och Tyskland.
Testfaktas kol 14-analys visade att Vaseline Klöver, Lypsyl Original och Nueva innehöll enbart eller till största delen petroleumbaserade ingredienser och Eucerin och Carmex en mix av biobaserat- och petroleumbaserat.
Men även läppbalsam utan petroleumbaserade ingredienser eller mineralolja kan innehålla potentiellt skadliga ämnen. Det handlar då framför allt om allergena ämnen som kan resultera i kontaktallergi och överkänslighet.
Allergena ämnen
Utifrån innehållsförteckningen hittade vi sammanlagt 11 ämnen som finns med på EU:s lista över 26 särskilt allergena doftämnen i kosmetiska produkter.
– Personer som har skadad och inflammerad hud kan ha en högre risk för kontaktallergi särskilt när man regelbundet exponerar sig för ämnen. Ju sämre man blir desto mer behandlar man och smörjer in sig, utan att veta att det är just produkten som man smörjer in läpparna med som förvärrar symptomen, säger Lina Hagvall.
Av de nio läppbalsam som testats innehöll fem allergena doftämnen. Värst var den klassiska Lypsyl Original med sex ämnen från EU:s lista.
Vad finns det då för alternativ om man vill ha en biobaserad läppbalsam, fri från allergena doftämnen. Utifrån produkterna i vår undersökning får det antingen bli den svenska klassikern Försvarets Hudsalva eller Weleda Everon Lip Balm, där det senare alternativet svider lite mer i plånboken.
Fakta: EU:s lista över särskilt allergena doftämnen
Enligt EU:s kosmetikaförordning måste nedan listade 26 doftämnen namnges i produktens innehållsförteckning när koncentrationen överstiger 0,001 procent i produkter som inte sköljs av från huden. Anledningen är att dessa ämnen anses som problematiska ur allergisynpunkt.
Man uppskattar att en till tre procent av Europas befolkning har kontaktallergi mot doftämnen. De vanligaste symtomen är irritation, svullnad och utslag, men en del får också kroniska eksem.
Ämnen som förekommer i kosmetika och produkter för personlig hygien måste enligt lag deklareras med ett så kallat INCI-namn. INCI är en förkortning för EU:s märkningssystem för ingredienser i kosmetika och produkter för personlig hygien.
Eftersom INCI-märkningen ska garantera att ingredienser skrivs på exakt samma sätt på alla produktetiketter i alla EU:s medlemsstater har man valt att använda latinska namn.
• Alpha-Isomethyl ionone
• Amyl cinnamal
• Amylcinnamyl alcohol
• Anise alcohol
• Benzyl alcohol
• Benzyl benzoate
• Benzyl cinnamate
• Benzyl salicylate
• Butylphenyl methylpropional
• Cinnamal
• Cinnamyl alcohol
• Citral
• Citronellol
• Coumarin
• Eugenol
• Evernia furfuracea
• Evernia prunastri
• Farnesol
• Geraniol
• Hexyl cinnamal
• Hydroxycitronnellal
• Hydroxyisohexyl 3-cyclohexene carboxaldehyde
• Isoeugenol
• Limonene
• Linalool
• Methyl 2-octynoate
