Varken Staffan Andersson eller Anna Högberg är inredare i grunden, men hållbarhetsintresset har de gemensamt. Båda är uppvuxna med närhet till naturen och ett inbyggt miljömedvetande. Den hållbara inredningsbyrån HAI startade de efter att Annas arbetsplats hade anlitat en inredningsarkitekt för att göra om kontoret med ett uttalat uppdrag att skapa en hållbar och miljövänlig inredning –något den anlitade arkitekten misslyckades med eftersom det inte gick att hitta bra alternativ.
Det lät inte rimligt helt enkelt, det måste ju finnas en massa spännande och vacker inredning som dessutom är hållbart producerad. Det vi förstod var att det handlade om intresse och tid. Att hitta inredning som klarar kraven är inget man gör i en handvändning, säger Anna.
– Vi såg att intresset för hållbar inredning var stort, men att det helt enkelt var svårt att hitta inredare som både delade värderingarna och kunde leverera, fyller Staffan i.
Gammalt och nytt|
Staffan och Anna bestämde sig därför för att motbevisa inredningsarkitekten och samtidigt underlätta för andra företag att satsa hållbart. Så de startade HAI ihop. Nu inreder de bland annat kontor med en mix av gamla, beprövade och naturliga medel och med nya, innovativa material. Som heltäckningsmattan ur kollektionen Neteffect från Interface – en matta tillverkad av uppfångade så kallade spöknät – gamla fiskenät som kommit på drift i havet. Kollektionen framställs i samarbete med små fiskebyar på Filippinerna och ser ut som dyningar på havet. Dessutom läggs den utan lim och är så miljösnäll att inte ens Naturskyddsföreningen hittade något att anmärka på.
Hemma hos paret Anna och Staffan är förstås inredningen också vald med omsorg. I 50-talsradhusets kök ligger en linoleummatta – ett material som ofta misstas för att vara plast, men som är gjort på linolja och både är slitstarkt och skönt att gå på.
– Linoleumgolv är ju en klassisk produkt som funnits länge och som håller än.
Köksinredningen är original, men familjen har rivit ut och lackat om det och satt in delarna i nya kombinationer som bättre passar den moderna familjen. Matbordet är secondhand, stolarna är designklassiker med bra andrahandsvärde och origamilampan är av papper och kan läggas i pappersåtervinningen när den gjort sitt. På väggarna sitter en äkta 50-talstapet, fyndad ur ett restlager. Redan här blir det uppenbart att det finns många olika sätt att inreda hållbart på.
De tycker att det är spännande med de nya, innovativa materialen som lanseras, och nämner Valchromat som exempel – en genomfärgad och superhård mdf tillverkad av spill från träindustrin som kan användas både som bordsskivor och som möbelmaterial och inte behöver ytbehandlas med lack.
– Men hållbarhet är alltid en balansgång – produkter tillverkade av spill förutsätter ju att det finns en industri som skapar spillet, säger Anna.
Att ta hand om det man redan har och inte byta ut eller köpa nytt i onödan är nog det viktigaste tipset, menar Staffan. Men det finns undantag:
– Vissa saker ska man faktiskt byta ut, trots att de inte är trasiga. Gamla skumplastdynor tillverkade innan 1980 kan innehålla en massa tråkigheter som är förbjudna i dag. Bättre då att byta ut till naturlatex till exempel.
Men att inreda hållbart är inte enkelt. Ofta hamnar man i dilemman där man till exempel måste välja mellan något som är tillverkat på ett klimatvänligt sätt men sedan har fraktats över halva jorden, eller något som är tillverkat i Sverige men på ett mindre medvetet sätt. Att uppnå perfektion i varje konsumentval är knappast rimligt.
– Alla måste göra kompromisser ibland. Det är nästan omöjligt att vara helt prickfri. Som vår altan: den är byggd av helt vanligt tryckimpregnerat trä eftersom det miljömaterial som vi ville använda var flera hundra procent dyrare. I stället ska vi behandla träet med medlet Sioo som ger ungefär samma resultat. Det får bli vår kompromiss denna gång, säger Anna.
Anna och Staffan inser att hållbar design och kvalitet ofta en klassfråga. Många av de stora varuhusjättarna kan visserligen tillverka stora kvantiteter – ibland också genom miljövänliga lösningar – till en billig peng. Men ofta är de möblerna inte designade för att klara mer än ett par års användning, och då måste det pumpas ut nya hela tiden.
– Det där är en svår nöt knäcka, säger Staffan och får medhåll av Anna som efterlyser bättre kvalitet i möbelvaruhusens bassortiment.
Allt för att även de med mindre pengar att röra sig med ska kunna köpa möbler som håller och som till och med kan betinga ett andrahandsvärde. Men oavsett plånbok måste hjärtat finnas med i alla val man gör, det är paret eniga om.
– Man måste tycka om sitt hem. Att trivas betyder att man tar hand om hemmet och behåller och vårdar sina saker länge – vilket ju i sig är det allra bästa för miljön.
Fakta: 5 råd för en hållbar inredning
1. Låt det ta tid. Bo in dig, fundera över vad du faktiskt behöver och sedan hur du kan skaffa detta på bästa sätt. Har man bråttom tar man ofta fel beslut.
2. Välj bra material, som håller länge och som också går att ta om hand på sikt. Massiva trämöbler som går att slipa, soffor med avtagbar klädsel som kan tvättas och bytas på sikt. Undvik kromade möbler – krom är skadligt i framställningen och fortsätter att utsöndra krom under hela sin livstid.
3. Leta först secondhand! Ju längre livscykler desto bättre för miljön. Men se upp för gamla plaster och byt ut stoppningen i möbler med dålig skumplast i sitsen.
4. Undvik fossila material, som metall och sten. Det är enormt energikrävande att bryta både metaller och sten och dessutom är det ändliga material. Leta återvunnen aluminium eller ”uppcykla”gamla möbler i metall med färg, detaljer och ny textil i stället.
5. Välj med hjärtat. Om du inte älskar ditt hem så tar du inte heller hand om det. Konsumera medvetet och med hänsyn till människor och natur, men låt hjärtat peka vägen!
Fakta: Materialförklaringar
Linoleum:Det framställs av sågspån eller ett mjöl av kork, kokt linolja, harts, diverse sickativ (torkmedel) samt färgpigment.
Mdf:Träfibrer som frilagts industriellt formas till en skiva i en våt process. De våta fibrerna filtas ihop och binds ytterligare samman genom att de naturliga fiberbindningarna i trä återbildas då skivan varmpressas. Genom att variera presstrycket får man olika typer av träfiberskivor.
Valchromat:Är en vidareutveceklad variant av mdf. Träfibrerna färgas och impregneras med organiska färgämnen som binds ihop kemiskt av speciella hartser som ger fysiska och mekaniska egenskaper.
Sioo:Ett miljövänligt träskydd som ger silvergrå och slitstarka träytor. Kiseltekniken fungerar så att den både tränger in i träets yta och skyddar det. Skyddet uppstår i trögheten när kislet förenar sig med luftens syre.
