Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/42

Så bor de i lantlig idyll

”Man är väl någon form av exhibitionist som gillar att synas. Annars hade jag varit dum i huvudet som höll på med allt det här.”
Så säger Alex Bennheden om ett yrkesliv som ofta tillbringats i offentligheten – på ett eller annat sätt. I sommar ger han ut sin första roman.

Vi hälsar på hemma hos familjen Bennheden/Jagborn i Stafsinge strax utanför Falkenberg en iskall vinterdag. Det är en lantlig idyll vi kommer till. Får, hönor, kaniner och två hundar finns på den lilla gården, liksom några mindre odlingar för eget bruk. Vyn ut över åkrarna är fantastisk. Klara dagar ser man ända bort till fyren vid Morups Tånge.

– Egentligen är det min sambo som vill bo på landet, hon hade nog kunnat tänka sig någonting mitt ute i skogen. Det här fick bli ett mellanting, berättar Alex, som är uppvuxen i Falkenbergs centrala delar.

I Stafsinge har familjen – bestående av Alex, sambon Denice och de två barnen Collin, 11 år, och Novalie, 7 år – bott sedan 2012. Vid matsalsbordet i den vita villan bjuds det på kaffe och bullar.

Vi slår oss ner och börjar prata.

– Huset var ett sånt jävla ruckel när vi flyttade hit. Jag var otroligt naiv på den tiden och trodde att jag skulle kunna fixa allt, även om jag aldrig hade sett en skruvdragare. Jag kunde inte ens hänga upp en tavla, säger Alex och skrattar.

– Nu har jag insett mina begränsningar. Även om jag nog har blivit lite bättre på att renovera sedan dess också.

Bild: Håkan Johansson
Bild: Håkan Johansson

”En svinhärlig blandning av mig och Alex”

För renovera, det har de verkligen gjort. Avlopp, tak, värmepanna, kök och badrum. Nya golv, nya tapeter, ny färg på väggarna... Det mesta har fått göras om. Dessutom har familjen rustat upp en gammal pool på tomten som numera används flitigt sommartid. På frågan om hur de tänkt kring inredningen i hemmet bollar Alex över till sambon Denice:

– Vi har inte tänkt någonting. Det är bara en svinhärlig blandning av mig och Alex, fullständigt utan plan och utanför ramarna för hur saker och ting ska vara, säger hon.

Det är lätt att bli uttjatad i en så här liten stad. Andra kanske inte tänker så om mig, men jag är ju med mig själv hela dygnet.

Under åren som gått sedan Alex tog studenten 2004 har han blivit något av en lokalkändis i Falkenberg och Halland. Under flera år drev han tillsammans med sina föräldrar och lillebror restaurangen Källaren Laxen vid Rådhustorget i centrala stan.

– Det var skitkul, men också tufft. Jag levde med jobbet och det var mycket sena kvällar. Efter de åren kände jag bokstavligen talat hela Falkenberg. Jag träffade hur mycket folk som helst.

Just folk har Alex alltid gillat. Nyfikenheten på människor och deras historier har fungerat som en drivkraft genom karriären. Däremot kan han då och då bli lite trött på sig själv. Att ställa upp på intervju för det här reportaget var inte någon självklarhet.

– Jag tackar nej till en del grejer ibland. Det är lätt att bli uttjatad i en så här liten stad. Andra kanske inte tänker så om mig, men jag är ju med mig själv hela dygnet.

Bild: Håkan Johansson
Bild: Håkan Johansson

Skriver mycket

2014 sålde familjen Bennheden Källaren Laxen. Alla hade börjat tröttna lite. Parallellt med jobbet på restaurangen hade Alex då redan under några år skrivit för Falkenbergsposten, bevakat det lokala nöjeslivet och skrivit krönikor, plus tagit en del andra uppdrag.

Sedan dess har det blivit två böcker där krönikorna samlats, och en bok om falkenbergare med udda smeknamn. Det har också blivit en hel del prat i lokalradio, jobb som konferencier och textproduktion åt bland annat Destination Falkenberg.

– Man kan beskriva det som att jag gör propaganda för kommunen när jag jobbar för destinationen, haha. I de texterna samlar jag alla superlativ om Falkenberg jag kan komma på. Men jag ljuger inte, för jag gillar verkligen Falkenberg. Det har jag alltid gjort.

Varför då?

– Det är precis lagom stort och jag har nära till allting. Allt jag behöver finns här. Dessutom är det så fint, vi har allt från stränder och kust till skogarna i inlandet.

Alex jobbar också som mäklarassistent på Mäklarhuset i stan.

– Det är ett jättebra jobb med bra kollegor. Och det ger mig förutsättningarna att kunna finansiera all annan skit jag håller på med...

Jag får panik när jag hör folk säga att de vantrivs på jobbet, men att de tänker stanna för att de bara har tio år kvar till pensionen.

En lycklig uppväxt

Med ”skit” refererar Alex till allt som nämns ovan, och då inte minst skrivandet. För honom har det alltid varit centralt att ha roligt i livet – och i yrkeslivet. Han beskriver sig själv som en glad person som ser positivt på tillvaron, och som inte har något emot att haka på tillfälliga projekt och göra det som för stunden känns bra jobbmässigt.

– Jag får panik när jag hör folk säga att de vantrivs på jobbet, men att de tänker stanna för att de bara har tio år kvar till pensionen. Tio år, jag kan inte fatta hur man tänker då!

Du säger att du är en positiv människa, men har du alltid varit det? Eller har du någon gång haft det tufft i livet?

– Klart att jag ibland haft perioder där jag kanske känt sig lite vilsen eller så. Men nej, jag har nog för det mesta varit glad och haft en bekymmerslös tillvaro.

Och din uppväxt, var den också lycklig?

– Haha, du jagar efter ett mörker! Jag kommer att göra dig besviken, jag har inget sådant. Jag hade världens bästa uppväxt, med två bra föräldrar och lillebrorsan i ett tryggt villaområde på Hjortsberg. Och så fick jag spela massa fotboll. Det finns inga trauman att hämta, tyvärr...

Alex Bennheden och sambon Denice Jagborn. Bild: Håkan Johansson
Alex Bennheden och sambon Denice Jagborn. Bild: Håkan Johansson

Roman som utspelar sig i Falkenberg

Att skriva har Alex tyckt om så länge han kan minnas. Att lyckas beröra människor med ord, på ett eller annat sätt, är både tillfredsställande och utmanande. De sista åren har han i tysthet jobbat med sin första roman och nu har det lilla förlaget Tekannan i Halmstad nappat. Planen är att boken ges ut någon gång under sommaren. Den handlar om några unga killar som växer upp i en sommarstad vid kusten, men den är inte självbiografisk.

– Men är man 80-talist och uppvuxen i Falkenberg kommer man att känna igen sig. Miljöerna är hämtade härifrån. Det är en historia med mycket humor, men som också är destruktiv och som slutar med att någon dör.

Att skriva en roman för första gången har inte varit lätt. Alex beskriver det hela som en ”plågsam och fruktansvärt ineffektiv skapandeprocess.”

– Men jag vill absolut skriva mer nu. Jag har fått smak för det.

Har du något annat kul på gång?

– Boken som jag och brorsan skrev i höstas, den om udda smeknamn på falkenbergare, har vi planer på att göra en dokumentärfilm av.

Gör egen tonic

Annars är det familjelivet och tillvaron hemma i Stafsinge som tar mycket tid. Alex har en sambo som älskar nya projekt och som ofta vill göra om hemma, måla, lägga nya golv eller kanske utöka djurbeståndet på den lilla gården. Själva huset är på ungefär 150 kvadrat med 1,2 hektar mark till.

– I vår relation är det Denice som står för impulsiviteten och jag som är bromsklossen... men det tror jag är bra. Vi kompletterar varandra.

På nedre plan finns ett rymligt kök, vardagsrum, tre sovrum och ett badrum. Vinden på övervåningen är nyligen renoverad och inredd. En inglasad altan är skön att sitta på när vintersolen börjar värma.

Jag gör faktiskt bara sådant jag tycker är roligt, och sorterar bort allt annat.

Alex, finns det något annat om ditt liv eller dina projekt, som jag har glömt att fråga om och som känns viktigt att få med?

– Ja! Vi gör tonic också, jag och Johan Blidberg på Lis Mejeri. Folk kan vara hur nördiga som helst när det handlar om vilken gin de ska ha sin drink, men sen tar de vilken skit som helst och blandar med. Det vill vi ändra på.

En fråga hänger lite i luften när vi är på väg att lämna den lilla gården i Stafsinge, som kanske behöver ställas: Hur hinner Alex Bennheden med allting?

– Haha, ja det kan man undra. Men jag gör faktiskt bara sådant jag tycker är roligt, och sorterar bort allt annat. Och det tror jag hjälper mycket, då blir man inte stressad. Livet är för kort för att ha tråkigt.

Bild: Håkan Johansson
Bild: Håkan Johansson

Fakta: Alexander Bennheden

Ålder: 35 år, men fyller 36 i år.

Bor: Stafsinge strax utanför Falkenberg.

Uppvuxen: På Hjortsberg i de centrala delarna av Falkenberg.

Familj: Sambon Denice Jagborn (för övrigt vd för och delägare i CAB Karosser i Falkenberg) och barnen Collin, 11 år, och Novalie, 7 år.

Gör: Frilansande skribent, författare och konferencier. Och är Mäklarassistent på Mäklarhuset.

Gör om tio år: ”Förhoppningsvis mår min familj kanon och jag skriver böcker på heltid.”

Ett bra beslut i livet: ”Att trots att vi var ganska unga, Denice 19 och jag 23, ändå valde att bli föräldrar.”

Ett dåligt beslut i livet: ”Ibland får jag för mig att jogga vintertid. Då halkar jag alltid och stukar fötterna. Dumt!”

Det här visste ni inte om mig: ”Jag älskar Jönssonligan. Alltså osunt mycket.”

Om jag skulle beskriva mig själv med fem ord: ”Kreativ, envis, glad och hyfsat sköj. Det blir fem ord om man räknar med hyfsat va?”