Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Peter Bengtsson är redo för en grönare tid… Bild: Privat

GÄSTKRÖNIKA: ”Jag sår och drömmer om framtida skördar”

Våren är här. Det skjuter upp härligheter överallt i trädgården. De 2 500 tulpanlökarna jag knödde ner i höstas är på väg upp. En och annan lilja sticker upp sina mustiga stänglar och magnolian blommar. Vart jag än tittar blir jag på vansinnigt gott humör.

På många sätt är det som bäst nu, exakt nu när livet återvänder, när löftena är många, när små ljust gröna blad letar sig fram ur gulliga knoppar på vackra grenar – livets mirakel.

Efter en mörk vinter där landskapet mest framstått som en lervälling nerhälld i en svart sopsäck, undanstoppad under någon gammal trappa i skuggan – så tråkigt och mörkt har det varit ute – är ljuset och knoppsprickningen verkligen balsam för själen.

Jag försår för glatta livet, främst ätbara härligheter som förhoppningsvis skall bli fina och festliga grönsaker. Att läsa på fröpåsarnas baksidor om eventuell blivande skörd när längtan efter sommaren är så stor som nu är en klar favoritsysselsättning:

”…gammal fransk sallat med spetsiga, pilformade, glänsande grön-vinröda blad…”

”…den ger något avlånga, svagt nätade frukter på 1–1,5 kg med orange fruktkött…”

”…ger en läcker gulgrön tomat med mörkt gröna ränder. Köttet är grönt och saftigt och skalet är tunt…”

Nu är det en perfekt tid att dunka ner tomat och gurkfrö, man kan förså sallad så den får en liten tjuvstart. Chilin ska redan va på gång, har man missat det går det lika bra att köpa plantor som någon annan dragit upp. Försådden är nämligen inget skrytprojekt utan ett sätt att fånga våren, tjuvstarta och förnjuta – men om det inte blivit gjort är plantshopping också superkul så klart.

Så jag sår och drömmer om framtida skördar, tittar på allt grönt och ska just gå ut med små barnplantor i växthuset när en kall vind drar in och det plötsligt börjar snöa. Aldrig får man va’ riktigt gla’, här har segern tagits ut i förskott, märker jag. Trädgårdsarbetet byts mot vedbärande, katterna fryser och jag vill gråta en skvätt. Jag oroar mig för att mandelträdet skall förfrysa och persikoträdets blivande fruktämnen skall frysa bort. På natten blir det fyra minus och livet känns svårt, men dagen efter sol, mycket sol, kallt i skuggan men mycket sol. Allt verkar ha klarat sig och ser finfint ut. Planterar några äppelträd, klipper lite här och där, gödslar rabatter och flyttar några häckplantor. Livet åter, oro försvunnen och stämning mycket god.

För det är kanske just nu i denna löftesrika tid som det är som bäst. Allt som kan bli, alla möjligheter som ligger inom räckhåll, den oändliga sommaren som kommer, det kan inget humörsvängigt aprilväder ändra på.

Så fatta spadar och skyffeljärn, fyll fickorna med sättlök och fröer och ge er ut i solen när den behagar titta fram och låt oss njuta allt härligt som ligger framför oss.

Fotnot. Skribenten Peter Bengtsson är trädgårdsprofil – kanske såg du honom i SVT:s ”Trädgårdskampen” för några år sedan – och bor i Ysby utanför Laholm. Han odlar sin trädgård och visar gärna växthusen, vinverandan, glädjespridaren, tillsammansodlingen, påfåglarna och rådjurstoan. Läs mer på stilladagar.se