Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/29

De lämnade city för en gård på landet

I Tubbared i Falkenbergs kommun har Fanny och Robert hittat sitt livsprojekt. För ett år sedan lämnade de centrala Göteborg för att bli granne med kossor, tystnad och grannsämja.

En vindlande grusväg leder fram till gården som är Fanny Kristensons och Robert Thörnqvists gemensamma dröm och mål i livet. Ursprunget till boningshuset är från 1868. Det har byggs ut i flera omgångar och när tiden är inne ska övervåningen inredas och ett rejält badrum ska byggas på nedervåningen. Men de stora projekten finns utanför huset. Den gamla ladan som stått pall för väder och vind, men inte använts för annat än förvaring de senaste decennierna ska bli en lokal för fester, bröllop och andra sammankomster. Målet är att den första vigseln ska hållas till våren. Mycket arbete återstår, men inget verkar omöjligt för Fanny och Robert, två kreativa själar som hittat ro i en gammal gård strax bortom väg 154 och med Sumpafallen som granne.

De bodde i en tvåa i centrala Göteborg när tanken på att lämna allt växte sig så stark att de började leta efter en gård på landet. När gården i Tubbared dök upp på Hemnet bestämde de sig, utan tvekan.

– Vi kände direkt att det var detta vi ville ha, minns Robert.

Pendlar till Göteborg

I ett år har de utflyttade göteborgarna format sitt nya liv. Robert jobbar fortfarande i Göteborg och pendlar två dagar i veckan, övrig tid jobbar han hemifrån. Fanny har lämnat sitt jobb som inköpare inom textil och har börjat arbeta som receptionist på Ästad gård. Robert jobbar på en på en advokatbyrå som driver en app. Han åker till jobbet klädd i kavaj, slips och välputsade skor. När han kommer hem byter han snabbt till blåkläder och tar sig an någon av alla de sysslor som finns på gården.

– Kontrasterna är underbara, säger Robert.

De känner sig välkomna och grannarna hjälper till med råd och tips.

– Vi har haft mer kontakt med grannar här på ett år än vad vi hade i Göteborg under de tio år vi bodde i vår lägenhet, säger Fanny.

– Här frågar grannarna hur vi mår, hur det går och alla hjälper varandra. Många uppskattar att vi bor här året runt.

Lär sig efter hand

På vardagsrumsbordet ligger en handbok i husbygge och boningshuset som renoverades för cirka tio år sedan är varmt och ombonat. Men ladan och uthusen kräver mycket arbete och tid. Fanny och Robert trevar sig fram. De lär sig efter hand och under det första året på gården har de tagit sig an de riktigt tunga sysslorna. Så fort det regnar sitter Fanny på taket och skrubbar bort smuts från eternitplattorna. Boningshusets fasad var helt igenvuxen och ett stort träd vars krona nådde över halva taket har tagits bort. En jordhög vid ladugårdsväggen vittnar om de massor som Fanny och Robert grävt fram under sitt hus för att förbättra ventilationen. Nu ligger fokus på att få färdigt ladan. Dessutom ska en sidobyggnad göras om till två sovrum och ett kök. Det finns ingen ände på tankar, idéer och planer.

– Vi vill inspirera andra och det ligger på oss att bevisa att det går att göra det vi gör. Att man kan göra det man vill, även om man inte kan. Vi ser det möjliga och ser inte problemen, säger Robert.

De renoverar på gammalt sätt och använder sig av återvunna material.

– Det får ta tid. Detta är vårt livsprojekt. Det vi gör det gör vi för oss själva, inte för några chefer, säger Fanny.

Avdigitaliserade

De ha nischat in sig på att vara avdigitaliserade och satsar på närproducerat. Besökare får finna sig i att lämna från sig mobilerna och den mat som ska serveras kommer att vara vegetarisk och så lokal som möjligt.

– Vi vill inte vara en del i överkonsumtionen, säger Fanny.