Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

På hemmaplan. På lördag intar Roxette centrala Halmstad då de spelar för runt 20 000 fans på Marknadsplatsen. Per Gessle hoppas att den pågående biljettkonflikten har löst sig till dess: "Det är hemskt när tredje part blir drabbad", säger han.

Återkomsten större än förväntat

Drygt 17 000 i Sundsvall, nästan 30 000 i Skanderborg, bortåt 20 000 på Marknadsplatsen i Halmstad på lördag och därefter slutsålt i Norge och redan välfyllt i Ryssland. Roxettes comeback har överträffat alla förväntningar. Till och med för en popvisionär som Per Gessle.

– Ja, faktiskt. Vi var inte alls förberedda att det skulle bli så stort. När Anderstorp kom upp var vi nöjda om vi skulle sälja 7 000 biljetter, säger Gessle.

– Så hade vi vetat detta skulle vi ha repat mer och haft en större produktion. Jag menar, inför den förra Roxette-turnén, ”Room service” 2001 hyrde vi Globen i en vecka.

– För alla arenakonserter är så enormt koreograferade och så måste det vara med tanke på ljussättning och kameravinklar. Sitter inte det ser det väldigt rörigt ut där det är lätt att springa ihop. Och lite så var det väl på premiären...

Vi sitter i trädgården hemma i huset i Sandhamn där familjen Gessle har tillbringat hela sommaren.

Åsa bjuder på nygräddad tigerkaka när Per har hällt upp kaffet.

– Fördelen med att bo på två ställen är att det blir en som en högtid varje gång man kommer hem till Halmstad. Lugnet. De gamla vännerna... Ja, allt det här, förklarar Per och pekar ut mot Laholmsbukten.

Den 13 september 1994 på Crash! Boom! Bang!-turnén – så länge sedan är det som Roxette senast spelade i Halmstad. Nästan 16 år sedan.

– Därför ska det bli fantastiskt kul att få göra det igen. Jag pratade precis med Marie och hon brinner och strålar inför det, säger Per.

Att Per Gessle och Marie Fredriksson överhuvudtaget står på en scen tillsammans igen som Roxette är ett smärre mirakel med tanke på den hjärntumör som Maries drabbades av för åtta år sedan.

– Ja, man ska veta att fem procent överlever den sjukdomen som Marie hade och hon hade lyckan att tillhöra de fem procenten. Det är i det perspektivet man måste sätta comebacken och konserterna. Det är inte det gamla 80-tals Roxette, men det som Marie gör är en bragd.

– Visst, allting tar längre tid i dag och hennes hälsotillstånd går i vågor, men det är den verklighet vi lever i. Och därför är de här konserterna mer ett test inför framtiden på hur mycket hon orkar än en regelrätt turné. Vi gör exempelvis inte en massa press inför konserterna.

– Så om det blir en fortsättning är upp till Marie. Men som jag upplever det mår hon bra av detta – det är nog den bästa rehab hon kan få.

– Jag menar, mottagandet som vi har fått har ju varit otroligt. Man har blivit tårögd när man har mött responsen.

Även soundet har förändrats, mer gitarrer och mindre sequensers och baserat på Pers band från den senaste soloturnén ”Party Crasher”.

– Ja, men det beror på att vi vill ha det så här, mer levande. I gamla Roxette hade jag dessutom ingen riktig musikalisk roll, me än att sjunga eftersom det var Jonas (Isacsson) som lirade alla gitarrer på plattorna.

De två inledande konserterna har fått övervägande svala recensioner. Dessutom plockade Gessle in två egna sololåtar mitt i setet.

– Men det berodde ju på att Marie behövde en paus. Tidigare har hon som mest gjort 25 minuter, här är det en timme och 40 minuter. Men vi har ändrat det nu, kortat ner en aning.

Vad har ni lärt er av de två inledande konserterna?

– Att det är stor skillnad på små och stora scener och att det då är hits som gäller. Att spela en massa albumspår som kanske vi gillar, men som inte går hem hos publiken håller inte eftersom konserter handlar om att kommunicera.

– Det är genom publikens respons som vi får energin. Jag är oerhört stolt över att ha skrivit dom här låtarna som blivit stora över hela världen. Varför ska jag då inte spela dom? Det är ju bara snobbigt.

Till Roxettes konsert på lördag är fans från såväl Brasilien och Argentina som Europa på ingång.

Men konserten har så här långt överskuggats av biljettbråket mellan Live Nation och Biljett Nu när konserten i Anderstorp ställdes in och en ny arrangerades i Halmstad (se artiklar här bredvid).

Om ni hade kört konserten i Halmstad utan att släppa in publiken från Anderstorp hade ju situationen aldrig uppstått...?

– Det har aldrig varit ett alternativ. Vi såg till de 10 000 som köpt biljett till vår konsert där och ville inte att de först skulle bli blåsta på konserten och sedan tvingas processa om att få tillbaka pengarna.

Så vad säger du till alla som nu står där med ”fel” biljetter, det vill säga de som är köpta på Biljett Nu efter den 9 juli?

– Jag hoppas verkligen att det ska lösa sig eftersom det är hemskt när tredje part blir drabbad.

Varför blev det inte två spelningar på Brottet i stället för Marknadsplatsen?

– Först var det meningen att vi skulle ha flyttat konserten från Brottet till Örjans vall. Men där var det semestertider, hette det. Och eftersom flera i crewet var uppbokade på annat håll kunde vi inte dela upp det på två dagar och då blev det Marknadsplatsen. Men det är också lite coolt eftersom det ligger så centralt, lite Central Park-känsla... skrattar Gessle.

När miniturnén är över fortsätter arbetet med den nya plattan. Sex låtar är klara och ytterligare elva ska spelas in för att vara ute våren 2011.

– Det är en ganska klassisk Roxette-platta där ”pappan” till soundet, Clarence Öfwerman ju är kvar, förklarar Per och spelar upp några spår.

Och jodå – det låter Roxette.

– Jag har, tro det eller ej, faktiskt ändrat mitt sätt att skriva låtar på senare år. Det har blivit mer spartanskt, mindre komplicerat. Så jag har gått tillbaka till gamla demos från 80- och 90-talen och hämtar delar därifrån.

– Sedan har jag försökt få in både mig och Marie i låtarna. På ”Room service” var det antingen jag eller hon som sjöng. Här är det mer tillsammans, som ”Dangerous”. Eller ”Dressed for success”.

Fyra USA-ettor, bortåt 14 stora hits och 50 singlar. Abba, The Beatles och nu senast Queen har gjort det – blivit musikaler. Kan du tänka dig Roxette som det?

– Jag kan mycket väl tänka mig Roxette som musikal om storyn och idén känns bra. För även om jag inte är någon musikalmänniska så måste man hitta nya vägar.

– Och ”Mamma Mia” var ju ett genialiskt sätt att låta Abba-katalogen leva vidare. Den nya generationen tror ju att Abba heter Mamma Mia... skrattar han.

Roxette, Gyllene Tider, Son of a Plumber, Per Gessle solo på svenska eller engelska. Vad återstår?

– Jag har faktiskt aldrig åkt på turné där jag har gjort BÅDE svenska och engelska låtar från alla projekt, en greatest hits. Men det får jag väl göra när jag fyllt 60...