Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

John Bauer-gymnasiet, JB-gymnasiet, JB Education – otäck zombie har många namn. Bild: Chiang Ying-ying
John Bauer-gymnasiet, JB-gymnasiet, JB Education – otäck zombie har många namn. Bild: Chiang Ying-ying

Mattias Karlsson: Zombien hör inte hemma i den svenska skolan

Trots att John Bauer-skolan är död och begraven sedan länge hemsöker den likt en zombie fortfarande Halmstads kommun. Detta visar hur sjukt det svenska skolsystemet har blivit.

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal. Här kan du läsa fler ledarartiklar.

Det är en fasansfull varelse, men som väl är finns inte zombien på riktigt. Genom sin tomma blick och djuriska instinkt att döda och äta människor kan en zombie skrämma vettet ur sin publik.

De är som sagt inte verkliga. Men när man ska beskriva en friskolekoncern som gick i konkurs för nästan åtta år sedan och som fortfarande kräver in pengar från kommuner i Sverige ligger zombien nära till hands.

Det handlar om John Bauer-skolan, eller JB Gymnasiet som skolan också kallades. Flera år efter att skolan gick i konkurs begärde dess konkursbo tre miljoner kronor av Halmstads kommun i retroaktiv skolpeng, och fick rätt i förvaltningsrätten.

Men som Hallandsposten rapporterar har nu Halmstads kommun vunnit en liten delseger i och med att kammarrätten återförvisar ärendet till förvaltningsrätten för en ny prövning. Det är ett viktigt besked som kan få en stor betydelse för fler liknande processer i Sverige.

Det var 2013 som chockbeskedet kom för många gymnasister i Sverige, deras skola försattes i konkurs. I Halmstads kommun drabbades över 400 elever när JB Gymnasiet med kort varsel stängdes.

Bakgrunden till konkursen var enligt ägarna ett vikande elevunderlag, men det var inte hela sanningen. På grund av höga avkastningskrav tvingades JB-koncernens skolor till stora besparingar med följden att de blev mindre attraktiva, vilket i sin tur ledde till ett vikande elevunderlag.

Där och då sommaren 2013 orsakade JB Gymnasiet stor skada för den svenska skolan. Men tyvärr slutar inte problemen där.

2017 krävde JB Educations konkursbo att retroaktivt få en högre skolpeng av Halmstads kommun för åren 2010–2013 eftersom man ansåg att kommunens skolor fått kompensation för sina underskott. Totalt krävde konkursboet tre miljoner kronor av kommunen.

2018 beslutade utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att avslå denna begäran, varpå konkursboet överklagade nämndens beslut till förvaltningsrätten. I december 2019 dömde förvaltningsrätten till konkursboets fördel och återförvisade ärendet till nämnden för ett nytt avgörande där. Med andra ord blev kommunen återbetalningsskyldig.

Halmstads kommun överklagade i sin tur denna dom till kammarrätten som nu alltså återförvisar ärendet tillbaka till förvaltningsrätten för en ny prövning med hänvisning till att nämndens ursprungliga beslut inte kan överklagas.

Detta är en viktig delseger för Halmstads kommun, men än är det inte helt avgjort. Dels kan konkursboet överklaga kammarrättens beslut, dels är det osäkert vad ett nytt avgörande i förvaltningsrätten leder till.

Ändå kan man här ana att det går att nedkämpa en zombie, även om det kostar mycket blod, svett och inte minst skattepengar.

Som framgår är det alltså mycket snåriga turer som har pågått, och än är det alltså inte slut. Som om det inte är nog driver JB Educations konkursbo liknande rättsprocesser mot många andra kommuner i landet.

Det innebär att kampen om skolpengen dränerar kommunerna på resurser. Detta rör sig måhända inte om några avgörande resurser för skolans del, men det är mycket illustrativt för hur sjukt det svenska skolsystemet har blivit.

Man kan hävda att rättsprocesserna som JB-koncernens konkursbo driver är ett undantag. Men så är det tyvärr inte. Det är en allt vanligare trend att även dagens aktiva friskolekoncerner överklagar kommunala beslut om tilldelningen av skolpengen och kräver mer pengar retroaktivt.

På detta sätt riskerar kommunerna att få mindre pengar till sina egna skolor. Det är också resurskrävande att driva dessa rättsprocesser i domstolar. De gemensamma skattemedlen som ska gå till att undervisa eleverna urholkas.

Lösningen finns i att reformera skolpengen så att den inte slösas bort i dyra rättsprocesser eller hamnar i friskoleföretagens fickor.

Till sist är det viktigt att poängtera vad som är skolans uppdrag, att förmedla kunskap till eleverna så att de får en bra start i livet. För att lyckas med det krävs engagerade och kompetenta lärare.

Genom ett sådant fokus kan avarterna som marknadsskolan har skapat drivas ut. Den omättliga zombien hör definitivt inte hemma i den svenska skolan.