I förra veckan uppmärksammades sverigedemokraten Oscar Sjöstedts uttalande om att han inte vill se någon utbyggnad alls av vindkraften i Sverige.
”För att det är så miljöskadligt. Det saboterar för djur och människor. Folk får psykiska problem för de får nattsömnen förstörd av ljudet. Det saboterar naturen. Det är dyrt, ineffektivt, oplanerbart och det är väderberoende”, sa Oscar Sjöstedt om vindkraften i en intervju i Svenska Dagbladet (31/3).
Men inte nog med det, Sjöstedt kunde till och med tänka sig att ”plocka bort” vindkraftverk som redan är byggda.
Oscar Sjöstedt är inte vem som helst i SD utan är sedan 2014 partiets ekonomisk-politiske talesperson. Det är alltså en tung person i partiet, ett parti som dessutom utgör en central del i regeringsunderlaget.
Men för att direkt bemöta Sjöstedts uttalande så är vindkraften varken dyr eller ineffektiv, snarare tvärtom om man jämför med kärnkraft. Att vindkraften är väderberoende säger sig självt, men inom en snar framtid lär det komma nya tekniker för att på ett effektivt sätt lagra elen från vindkraft när det blåser som mest, och med ett välutbyggt elnät i Europa kan dessutom vindkraften får en än större roll än i dag.
Vad gäller de övriga negativa konsekvenserna, enligt Sjöstedt, av vindkraftverk så genomgår ny vindkraft alltid en rigorös miljöprövning innan den får grönt ljus.
Så på punkt efter punkt har Oscar Sjöstedt fel, men så har Sverigedemokraterna inte direkt gjort sig känt för alltid hålla sig till sanningen.
Oscar Sjöstedts uttalande om vindkraften ska nog mer ses som en testballong, vilket kan förstås av att SD-ledaren Jimmie Åkesson tonade ner hans utspel och menade att partiet inte har någon politik ”för att riva ner vindkraften”. Statsminister Ulf Kristersson kommenterade också Sjöstedts utspel med att vindkraften är värdefull.
Det känns väl betryggande, eller? Nej, tyvärr inte. För faktum är att SD lär fortsätta sitt kulturkrig mot vindkraften, i alla fall så länge som partiet anser sig kunna vinna röster på det. Det är verkligen inte att ta ansvar för vare sig Sveriges framtid eller klimatet. För är det något som verkligen kan göra skillnad både vad gäller tillväxt och i klimatomställningen är det en kraftfull utbyggnad av den svenska vindkraften.
Det är så ett populistiskt drivet parti agerar, och det har ju Sverigedemokraterna all rätt att göra. Det sorgliga är bara att de andra regeringspartierna har gett SD luft under vingarna genom Tidöavtalet. För utan SD:s stöd försvinner regeringens underlag i riksdagen i ett nafs. Det vet så klart alla inblandade parter – M, KD och L.
Ser man på vindkraftens potential i världen och inte minst i Sverige så är den mycket god. Därför kommer också nästan dagligen nyheter om nya vindkraftsparker som ska etableras, inte minst till havs. Men Sverige har hamnat rejält på efterkälken, trots att vi har väldigt goda förutsättningar för just den havsbaserade vindkraften. I det läget kan politiska utspel mot vindkraften från ett parti som väger tungt i regeringsunderlaget faktiskt spela roll.
Men hoppet är det sista som överger en, och det finns faktiskt positiva tongångar till vindkraften från ett annat håll. Den kanske tydligaste omvändelsen står faktiskt närings- och energiminister Ebba Busch (KD) för. I en intervju i Dagens Nyheter för ett par månader sedan var hon väldigt tydlig med att vindkraften tillsammans med solceller är den snabbaste vägen till ny kraftproduktion i Sverige DN 18/2). Så lät det definitivt inte tidigare från Busch. Men på vanligt Ebba Bush-manér så backade hon inte från sitt tidigare påstående att vindkraftsparker är ”stålskogar”.
”Jag är fortfarande emot Miljöpartiets stålskogar. Det är inte realistiskt att en fördubbling av elproduktionen ska mötas primärt med vindkraft. Då får vi stålskogar. Det handlar både om mängden vindkraftverk och om effekten på hela energisystemet”, sa Ebba Busch i DN-intervjun.
Men oavsett vad Ebba Busch säger eller menar så finns en markant skillnad i hennes retorik före och efter valet om vindkraften. Visserligen kan man ta ut svängarna i opposition jämfört med det ansvar hon har nu som en regeringsföreträdare. Men mest troligt är ändå att Ebba Busch i sin roll som energiminister har tvingats ta till sig vindkraftens stora fördelar, den är snabbt utbyggbar och kan stå för ett betydande tillskott av elproduktion i Sverige.
Frågan är bara om Busch kan övertyga SD-gänget om vindkraftens stora betydelse för klimatomställningen. Det är tveksamt, för partiets livsluft är att vara populister och det innefattar inte att komma med komplicerade lösningar på komplicerade problem.
Vad är då vägen fram för vindkraften i Sverige? Den frågan kan ju bara regeringen och SD svara på. Men helt klart är att någon måste vika sig i den envig som väntar om vindkraftens framtid. Förhoppningsvis blir det grönt ljus för flera av de havsbaserade vindkraftsparker som ligger på regeringens bord.
Men att processen dragit ut på tiden pekar ju bara i en riktning, vindkraftens framtid är inte så ljus som den borde kunna vara, i alla fall inte så länge som SD har ett betydande inflytande över regeringens politik. Ansvaret för det finns enkom hos de partier som släppt in Sverigedemokraterna i regeringens finstuga – nämligen M, KD och L.
